Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Medeldistanslöpning, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl. 3. MEDELDISTANSLÖPNING
En dramatisk vurpa på 800 m 1947. Start- och löpdisciplin krävs för att förhindra olyckor som
på bilden.
1 eng. mil.
4.01,4 G. Hägg, Sverige ................................1945
4.01,6 A. Andersson, » ................................1944
4.03,8 R. Persson, » ................................1945
4.04,2 S. Wooderson, England ........................1945
4.04,6 R. Gustafsson, Sverige ........................1943
4.04,8 L. Strand, » ............................1945
4.06,0 W. Hulse, USA ........................................1943
4.06,2 G. Dodds, » ........................................1943
4.06,6 A. Ahlsén, Sverige ................................1943
4.06,8 G. Cunningham, USA ............................1934
Inomhus äro de bästa tiderna G.
Cunningham, USA, 4.04,4 och G. Dodds, USA, 4.05,4.
(->-Fri idrott, suppl., sp. 575.)
Då G. Hägg 1943 tävlade i USA,
diskuterades i den amerikanska pressen hans
möjligheter att löpa eng. milen under 4
minuter, en ev. prestation, som fick
namnet »the dream mile», drömmilen.
Svenskamerikanen H. Lagerloef donerade en
magnifik pokal till den som först når en
tid under 4m, en prestation motsvarande
mellan 3.41 och 3.42 på 1 500 m.
»Drömmilen» har ännu inte blivit verklighet,
men de främsta löparna liksom de ledande
experterna äro eniga om, att den ligger
inom möjligheternas gräns.
Danmark och Frankrike ha goda löpare.
På 800 m ha svenskarna H. Liljekvist. Rune
Gustafsson, O. Ljunggren, S. Malmberg, O.
Lindén och I. Bengtsson varit av god europeisk
klass. Den svenska standarden på denna sträcka
tål dock icke att jämföras med den på 1 500 m
och 1 eng. mil. I landskamperna har 800 m
flera gånger förlorats; Rune Gustafsson
lyckades dock överraskande vinna EM 1946 och några
dagar senare sätta världsrekord på 1 000 m.
Bland damer står Anna -^-Larsson (suppl.),
Sverige, i särklass.
Danmark har haft utmärkta representanter
på 800 m i N. Holst Sörensen och N. Bergsten,
på 1 500 m i Aage Poulsen, Emil Andersen och
E. Jörgensen. Finland, som gått nt.got tillbaka
i medeldistanslöpning under och efter andra
världskriget, har på 800 m haft en av världens
bästa män, allroundlöparen B. Storskrubb, samt
fick 1947 fram en mycket lovande man på 1 500
m i Denis Johansson. Norges bästa på resp.
sträckor ha varit B. Våde och K. Vefling.
Island har på 1500 m en god löpare i Oskar
Jonsson.
Frankrike är det enda land i Europa, som
kunnat någorlunda konkurrera med Sverige
i fråga om antal goda medeldistanslöpare. På
800 m tillhöra sålunda M. Hansenne och R.
Chefd’hotel den europeiska eliten, den förre
även på 1500 m. G. Reiff, Belgien, V. Cevona
och E. Zatopek, Tjeckoslovakien, samt W.
Slijk-huis, Holland, äro även goda på 1 500 m; de två
sistnämnda äro dock specialister på längre
sträckor. I USA ha goda löpningar på 800 m
(och 880 yards) gjorts av R. Pearman och M.
Whitfield, på 1 500 m och 1 eng. mil av G.
Dodds och W. Hulse. I de brittiska kolonierna
märkas på 880 yards D. M. Harris, Nya
Zeeland, och A. S. Wint, Jamaica.
Svenska löpare bilda skola.
Sedan idrotten efter andra världskriget
åter kommit i gång, förefaller det som om
respekten för tider under 3.50 på 1 500 m
tack vare de svenska insatserna vore på
väg att försvinna i flera länder. Så t. ex.
1087
Tryckt 27/t 48
1088
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
