Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorsällskapet (förk. MS) - *Mount Everest - *Muinonen, Väinö - *Mullsjö - Murén, Henry - *Murray, C. Adolf - *Murray, Malcolm - Myhr, Rune - *Myhra, Hilmar - Müller-Preis, Ellen - Månsson, Peder - *Mårdjakt - *Mårtensson, Malte - Mårtensson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOUNT EVEREST
hetstävlingar samt backhopp i bl. a.
-^-Malm-sjöbacken (bd V). Bland av MS anordnade
tävlingar märkas stockholmstraktens första
efter-krigstävling, Pampasloppet vid Karlberg, vilket
sedan sept. 1945 körts flera gånger årligen, samt
isbanetävlingar 1946 och 47 på Lindarängen,
1947 och 48 på Stockholms Stadion
(->-Isbane-tävlingar, suppl., sp. 854). MS, som deltar i den
1948 startade serietävlingen på jordbana, var
vidare medarrangör av SM för utbordare 1946.
Av MS:s mest kända förare efter kriget må
nämnas E. Sandin (från 1948 i S. M. K.), Thord
Larsson, bröderna E. och G. Berglind och T.
Nyholm på jordbana, scrambleförarna Bertil
Andersson, Ingvar Nilsson och A. Bergman
samt sidvagnsföraren G. Sandberg (tills. m. H.
Norell tvåa i NM på jordbana 1947). Bland
klubbens ledare under senare år märkas främst
U. Duzäll, Berthold Ericsson (tidigare en av
landets bästa sidvagnsförare) samt E. Jacobson.
MS har f. n. (1948) c:a 950 medl. Ordf. ha
varit: B. Orrklou 1923—31, R. Olson 1931—34,
D. Edling 1934—39, R. Olson 1939—40, G. Lönn
1940—43 samt E. Jacobson från 1943. B. L.
"Mount Everest. De hittills sista
försöken att bestiga Mount Everest gjordes
1938 (se bd V). Vid bergbestigning har
höjden 8 000 m endast överskridits på
Mount Everest, och de som lyckats äro
tio engelsmän och deras inhemska
medhjälpare.
*Muinonen, Väinö, blev 1946 vid nära
47 års ålder tvåa i EM i maratonlöpning
samt 1947 tionde man i Boston Marathon.
*Mullsjö, friluftsgård tillhörig
Skid-och Friluftsfrämjandet, har utökats med
en huvudbyggnad (1944), som bl. a.
innehåller matsal för 150 personer och
gillesstuga, samt en gästgård (1942) med 24
bäddar, varigenom Mullsjö i allt har 83
sovplatser. Vidare har tillkommit en
idrottsplats.
Murén, Henry, bandyspelare (f. 1916
19/2), kommunalarbetare, Skutskär, vann
SM i Skutskärs IF 1944. Han har fem
gånger deltagit i landslaget. Han är en
allroundstark inner och skicklig både som
speluppläggare och genombrottsman. P- B.
^Murray, C. Adolf, idrotts- och
skytteledare, avled 1947.
"Murray, Malcolm, överstelöjtnant,
är sedan 1944 medlem av
Riksidrottsförbundets Överstyrelse.
Myhr, Rune, bandyspelare (f. 1918
e/7), järnvägstjänsteman, Söderhamn,
1119
vann SM i Brobergs IF 1947 och har
1942—48 spelat med i sex landskamper.
Han är en mycket jämn och taktisk
ytter-halvback. P- B.
’ Myhra, H i 1 m a r, är sedan 1946
instruktör i backhoppning i Norges
Skid-förbund och har även kortare tider
verkat i Sverige. En skada omöjliggör hans
deltagande i tävlingsidrott.
Müller-Preis, Ellen, österrikisk
fäk-terska, ->Preis, suppl.
Månsson, Peder, främjare av
kroppsövningar (d. 1534), birgittinermunk,
sedermera biskop i Västerås, lämnar i en
av sina skrifter, »Stridskonst», en
översikt av den fysiska fostran, som av hans
samtid ansågs normgivande.
Det heter där, att den unge skulle väl övas
i löpning och uthållighet, ty båda kommo väl
till pass i kamp mot en fiende; vidare skulle
han lära sig att »sticka» och »hugga», d. v. s.
fäkta, strida i harnesk, skjuta med armborst
och båge, bära bördor, rida m. m. Märklig är
den utförlighet, som Månsson ägnar simningen,
vilken eljest brukat vara den av de ridderliga
idrotterna, som minst uppmärksammats i
samtidens redogörelser för dessa. Han säger bl. a.
sålunda om denna idrottsgren: »Simma skola
alla kunna.»
Litt.: Peder Månssons skrifter på svenska,
utg. av R. Geete (Stockholm 1913—15). A. W-g.
*Mårdjakt. När mården, efter att i
Sverige ha varit fridlyst i nära 10 år, fr. o. m.
1941 åter blev tillåten för jakt under
januari i hela landet utom i de fyra
nordligaste länen, visade de följande
årens avskjutningssiffror, att mården i
avsevärd grad ökat i antal.
Tabellen nedan över antalet skjutna mårdar
1941—47 bygger huvudsakligen på
skinnhandlarnas försäljningssiffror.
1941 omkr. 750 mårdar
1942 » 2 500 »
1943 » 2 500 »
1944 » 1 000 »
^Mårtensson, Malte, fotbollsspelare,
Hälsingborg, har 1943—47 deltagit i åtta
landskamper, eller sammanlagt femton.
Mårtensson, Nils, idrottsledare (f. 1904
14/7), kamrer i Malmö, är sedan 1942
ordförande i Skånes Idrottsförbund, där han
visat stor duglighet och en
anmärkningsvärd initiativförmåga.
Mårtensson var en av Ystads IF:s bättre
ter-räng- och medeldistanslöpare, flyttade 192o till
1120
Tryckt "-V-. 48
1945 omkr. 800 mårdar
1946 » 650 »
1947 » 700 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
