- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1137-1138

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA HUV U D ST AD ST ÄV LIN GARN A

målfarlig och effektiv kedjeledare, som inner
firade hans blick för spelet och hans teknik
stora triumfer, och som back har han med sin
snabbhet, säkerhet i tacklingarna och sina
»rensande», välplacerade bollar av många
betecknats som Sveriges hittills bäste back. Han har
i friidrottstävlingar löpt 100 m på 11,3 sek.

Bertil (f. 1917 2V7), metallarbetare,
Degerfors, debuterade 13 nov. 1942 i Degerfors, där
han första säsongen spelade högerinner,
centerforward och vänsterytter, innan han som
cen-terhalvback fann sin rätta plats. Han har 1945
—juni 1948 deltagit i 7 landskamper, den första
som vänsterback, de följande som
centerhalv-back.

Bertil Nordahl är en stark spelare med
resoluta tacklingar och rent tillslag på bollen.
Sedan 1947 är han Sveriges ordinarie
center-halvback. — I familjen Nordahl finnas
ytterligare två fotbollsspelande bröder, tvillingarna
Göran och Gösta. P.B.

*Nordenfelt, Bertil, var 1933—39
skrivare i Stockholms Skogskarlars Klubb
och är från 1941 dess talman.

Nordenfelt har varit uppskattad ledare för de
brett upplagda orienteringskurserna i landet
liksom för riksorienteringarna 1940—46. Han
var en av de drivande krafterna vid tillkomsten
av Riksförbundet för Naturvärn (1940), är
sedan s. å. ledamot av AU i Centralkommittén
för Fältsport samt sedan 1947 ordf. i
redaktionskommittén för tidningen Skogssport.

*Nordenson, Carl A., som var
styrelseledamot i Skidfrämjandet 1894—1942,
avgick 1945 som en av arrangörerna för
Skolungdomens allmänna fjällfärder och
1947 som ledamot av Fritidsutredningen.
Han är sedan 1946 sekreterare i
Skol-idrottskommittén.

Nordholm, Knut, sabelfäktare (f. 1902
24/s), kriminalöverkonstapel i Malmö, är
en av Sveriges bästa i sin gren, med gott
omdöme, ett mycket omväxlande spel och
väl behärskade rörelser.

Nordholm, som 1920—27 var medl. av
Kronprinsens husarreg:s IF, är sedan 1928 medl. av
Malmö Polismäns GIF. Han började fäkta 1929,
vann JSM på sabel 1935, SM indiv. 1942, 45 och
47 samt i lag 1942 och 47. Nordholm har varit
en av Skånes bästa löpare och vann 1933
skandinaviska polismästerskapet på 800 och 1 500 m.
Även i militär idrott, hästsport m. m. har han
varit framgångsrik. Han erhöll 1946
Rundturens guldmedalj.

Nordholm var styrelseled. i Kronprinsens
husarreg:s IF 1924—28 och har sedan 1936 varit
styrelseled. i Malmö Polismäns GIF (sekr. 1936
—45, därefter v. ordf.). N.H-n.

*Nordin, Gösta, blev körsvenscham-

pion på Solvalla även 1943, tillhörde
ännu 1947 banans framgångsrikaste
travtränare och körsvenner och hade t. o. m.
detta år vunnit c:a 640 segrar.

Bland Nordins större segrar på senare år
märkas följande: Svenskt Derby med »Hetty»
1945 och med »Miss Scovere» 1946, Svenskt
Grand Prix för 3-åringar med »Janon» 1947 och
för 4-åringar med »Optimist» 1946 samt Walter
Lundbergs Memorial med »Aubrey Dillon» 1943
och med »Iron Man» 1947.

Av Gösta Nordins bröder blev Gunnar
framgångsrikaste körsven på Solvalla 1947 och
hemförde då 63 segrar, vilket är rekord i
banans historia. Sammanlagt hade han t. o. m.
1947 vunnit c:a 350 segrar. Sören, som t. o. m.
1947 hemfört sammanlagt c:a 410 segrar, blev
Solvallas körsvenschampion även 1944—46. Hans
största framgång hittills har varit segern i
Skandinaviskt Mästerskap i Köpenhamn 1947
med »Justus».

Bröderna Nordin stå i särklass som Sveriges
bästa travtränare och körsvenner. De dominera
fullständigt på Solvalla och hemförde 1947
ungefär hälften av sammanlagda antalet löpningar
på banan. G. N-m.

*Nordiska huvudstadstävlingarna i
skytte återupptogos i Oslo 1946,
varvid emellertid Finland blott
representerades av två delegater.

Då danskarna hade blivit av med praktiskt
taget alla sina tidigare använda gevär och blott
disponerade svenska armégevär med öppna
riktmedel, hade programmet utformats så, att
både ordinarie armégevär och försöksgevär
med dioptersikte skulle kunna användas. De
som sköto med förstnämnda vapen erhöllo
därvid 9 poängs handicap på 25-skottserien och 3 p
per 10-skottserie i »nordiska» tävlingen. Detta
program betraktades allmänt som ett
provisorium, och i Stockholm våren 1948 enades man
om följande program för 1949 års tävlingar:

a) lagtävling mellan huvudstäderna och
nordisk mästerskapstävling, omfattande 5
prov-skott och gällande 15 skott med varje lands
gevär,

b) V4-match med klassindelning: 1) diopter,
2) öppna riktmedel,

c) det arrangerande landets huvudskjutning
eller annan nationellt präglad
hastighetsskjutning.

Endast ordinarie armégevär, ej försöksgevär,
få användas, men i B-tävlingen få svenska
skyttar ha diopter på sitt gevär enligt inom
svenska skytterörelsen gällande bestämmelser.

Det nya programmet får anses som en i stort
sett lycklig kompromiss. Dess stora nackdel
är, att den enskilde skytten kan få sina chanser
i det individuella mästerskapet spolierade
genom att han lottas ihop med en skytt, som har
ett dåligt gevär. Pressen på skyttarna och

1137

1076

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free