- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1139-1140

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nordiska huvudstadstävlingarna - *Nordiska Lawntennispokalen - *Nordiska Motorcykel Förbundet - *Nordsvenska travmästerskapet - *Norge, av P. Chr. Andersen, Oslo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA LAWNTENNISPOKALEN

lagen att hålla sig med bästa möjliga gevär
minskas genom att det icke finns någon
lagtävling med det egna geväret.

Oslo 19 4 6.

Nationella tävlingen: 1) Stockholm 5 732+8x9
= 5 804 p (R. örnström 240, U. Berg 238, S.
Åhman 237, N. Grufman 237, W. Frostell 236,
N. Naumburg 236); 2) Oslo 5 655 p (H.
Kongs-jorden 235); 3) Köpenhamn 5 292+25x9 = 5 517
p (K. Dahl Rasmussen 234).

Nordiska tävlingen: 1) Aulo Gustavsson, S,
285 p; 2) H. Fernström, S, 282; 3) F. Dahl
Rasmussen, K, 282; 4) E. Reinius, S, 281; 5) W.
Rögeberg, O, 280; 6) M. Amundsen, O, 280; 7)
O. Hederén, S, 280; 8) R. örnström, S, 278. —
Lag: 1) Stockholm 6 790; 2) Oslo 6 685; 3)
Köpenhamn 6 589. K.A.L.

*Nordiska Lawntennispokalen
(Nordisk Cup). Tävlingen återupptogs 1946
efter att ha legat nere sedan 1939.

Resultat: 1946 Sverige—Finland 3—2;
Norge-Danmark 3—2. Final: Sverige—Norge 4—1.

1947 Sverige—Danmark 5—0; Finland—Norge
4—1. Final: Sverige—Finland 5—0.

*Nordiska Motorcykel Förbundet
trädde åter i verksamhet våren 1946 och
återupptog s. å. NM-tävlingarna på
jordbana och i backe.

Sveriges Motorfederation, som till N. M. F:s
kongress sept. 1947 uppsagt förbundsavtalet,
beslöt vid sitt rådsmöte nov. s. å. att utträda
ur förbundet samt att icke deltaga i NM 1948.
Motiveringen härtill var, att SVEMO dels
önskade få till stånd en omarbetning och
precisering av N. M. F:s arbetsuppgifter, dels icke
ansåg sig kunna medverka i NM-tävlingar
enligt nu gällande bestämmelser. Enligt SVEMO:s
åsikt böra NM-tävlingarna anordnas i mer än
en klass och först när samtliga länder
förklarat sig tränade och maskinellt rustade att
deltaga. SVEMO :s utträde medförde, att Norsk
Motor-Klubb under en tid avbröt
tävlingsutbytet med Sverige.

N. M. F:s sekretariat är f. n. förlagt till Oslo,
och som president resp. generalsekr. fungera
E. Sande och Sverre Henriksen.

*Nordsvenska travmästerskapet hålles
fr. o. m. 1946 åter på distansen 3 500 m.
Prissumman är 6 000 kr. med 2 500 kr. i
första pris.

Segrare efter 1942 ha varit: 1943 »Polka B»,
Stall Jumbo, C. Holmström, km/tid lm 43s; 1944
»Hovids Lasse», Ansh. Ward, Gränsfors, J.
Ward, 1.41,8; 1945 »Hovids Lasse», Ansh. Ward,
Gränsfors, J. Ward, 1.41,6; 1946 »Helge Solo»,
Stall Sunne, F. Hjalmarsson, 1.42,3; 1947 »Helge
Solo», Stall Sunne, F. Hjalmarsson, 1.42,3; 1948
»Roger», Sven O. Persson, Sven O. Persson, 1.41,9.

•NORGE.

Av P. Chr. Andersen, Oslo.

I art. Norge (bd V) redogöres för hur
Norges Idrettsforbund, landets nya
centralorganisation för idrott, bildades 1940,
hur tyskar och norska nazister i förening
sökte införa »nyordning» i idrotten enligt
Führer-princip och hur detta i sin tur
födde »idrottsstrejken», som bestod från
febr. 1941 till frigörelsen den 7 maj 1945.

Ledare och aktiva fängslas.

Idrottsstrejken var ett helt nytt
kampmedel. Flera av Norges främsta
idrottsmän och idrottsledare blevo arresterade
och satta i koncentrationsläger för
kortare eller längre tid, och en del fördes
till lägren i Tyskland, där de till slut
befriades genom Folke Bernadottes aktion.
Tyskarna försökte också skrämma de sju
norska idrottsmän, som stodo i spetsen
för idrottsstrejken, till deltagande i
nyordningens tävlingar, men förgäves. De
sju, brottarna E. Solsvik, Einar
Christiansen och B. Cook, skidlöparna B. Ruud och
Lars Bergendahl samt skridskoåkarna H.
Haraldsen och G. Krog, nekade att starta
och diskvalificerades därför på livstid.
De blevo därigenom genast manande
exempel för all norsk ungdom.

Under ockupationen bildades
partisanavdelningar på sammanlagt omkr. 40 000
man, och i dessa utgjorde idrottsmännen
kärnan. Denna verksamhet »under
jorden» blev för många en spännande
ersättning för aktiv tävlingsidrott, medan
den officiella »nyordnade» idrotten fick
så liten tillslutning bland ungdomen, att
den närmast fick ett parodiskt förlopp
för att till slut i brist på anslutning så
gott som självdö.

Ungdomen »sugen på idrott».

Vid »Idrottens Dag» den 3 juli 1945 på Bislet
arrangerades en uppmarsch av idrottsmän och
ledare från hela landet, varvid ordf. i Norges
Idrettsforbund, O. Helset, förklarade
idrottsstrejken avblåst. Redan några veckor tidigare
hade träningen i klubbarna satts i gång, och
de första tävlingarna kommo snart till stånd
med stark materiell hjälp från neutrala länder,
särskilt Sverige. Den första
fotbollslandskampen arrangerades redan i aug. och första
tävlingen i fri idrott i sept. 1945.

1139

1076

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 28 16:36:48 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free