- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1141-1142

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norsk ungdom hade haft svårare att
förlika sig med avstängningen från
idrott än med ransoneringarna! De gingo
med stor aptit till den nu tillåtna
idrotten. Medlemsantalet i klubbarna växte
våldsamt, och åskådarrekorden slogos i
nästan alla idrotter.
Holmenkolltävling-arna 1946 samlade sålunda 105 000
åskådare, jämte Sveriges GP i Saxtorp 1933
(150 000) den största publik som bevistat
en nordisk tävling.

Idrottens förmåga att bygga över
politiska motsättningar kom också klart till
synes. Norge och Finland hade under
kriget stått på olika sidor — dock aldrig
gått mot varandra med vapen — och
hade icke haft diplomatiska förbindelser
1941—45. Friidrottsförbundet inbjöd trots
detta finska idrottsmän till Oslospelen
1945. Med starkt stöd av Sverige fick
Norge därpå EM i fri idrott 1946, och
denna första internationella stortävling
efter kriget blev en mäktig
demonstration av idrottsungdomens fredliga
samhörighet samt banade väg för OS 1948.
Norge fick även i uppdrag att arrangera
VM i hastighetsåkning på skridsko 1947.

Efterkrigsuiigdomen har svårt att nå toppen.

Idrottsstrejken fick katastrofala följder för
den idrottsliga resultatnivån i Norge. Däremot
blev den i propagandahänseende ett viktigt
medel för erkännandet av idrottens och
idrottsmännens fosterländska insatser. Det har i flera
idrotter visat sig, att förkrigsgenerationen bland
de aktiva blivit för gammal för att kunna göra
förstklassiga resultat, medan
efterkrigsung-domen har svårt att nå toppen, då den saknat
stora aktiva förebilder under de fem krigsåren.
Vidare blev stadsungdomen under flera år
undernärd, vilket fört med sig, att den haft svårt
att nå full utveckling. Landsbygdens ungdom
är icke lika handicappad.

De idrotter, som tidigast åter nått hög
standard, äro fri idrott, orientering, brottning och
skridskosport, medan fotbollen haft stora
svårigheter. Backhoppningen är snarast av högre
klass än före kriget, beroende på att hopparna
under kriget kunde bedriva effektiv, hemlig
träning. Sportskyttet har, trots att man i stort
sett förlorade all materiel under kriget, raskt
åter nått världsklass.

Idrottens nuvarande organisation.

Ett bevis för idrottens ökade popularitet
efter kriget är medlemsantalet i specialförbun-

NORGE

den 1948 (jfr siffrorna för 1938 i art. Norge, bd
V, sp. 685):

Klubbar Medl.

Norges Badmintonforbund ............13 500

» Bandyforbund ..........................157 5 700

» Bokseforbund ..........................110 5 460

» Bryteforbund ............................58 3 071

» Cykleforbund ............................57 2 580

» Fekteforbund ............................5 200

» Fotballforbund ........................1 183 123 832

» Fri-Idrettsforbund ................1239 51473

» Gangforbund ............................118 4 200

» Gymnastikk- og Turnforbund 214 31 000

» Håndballforbund ....................226 11 200

» Kaj akkforbund ........................10 600

» Orienteringsförbund ..............133 2 650

» Roforbund ..................................38 4 750

» Rytterforbund ..........................5 445

» Skiforbund ................................1415 98 328

» Sköyteforbund ..........................118 5 000

» Sportskytterforbund ..............26 900

» Svömmeforbund ......................95 10 997

» Tennisforbund ..........................111 4 500

» Vektlöfterforbund ..................— —

» Volleyforbund ..........................30 400

Anmärkas bör att specialförbunden ej
medräkna medlemmar under 17 års ålder, flera ej
heller seniormedlemmar (d. v. s. oldboys över
aktiv tävlingsålder).

Korporationsklubbarna (bedriftsidrettslagene)
äro från 1948 samlade i ett eget förbund med
730 klubbar och 58 328 medl.

Norsk idrott är geografiskt indelad i
kretsar (motsv. Sveriges distriktsförbund), f. n. 35.
Dessa hade Vi 1948 sammanlagt 332 530 medl.,
därav 78 751 under 17 år.

Specialförbund och kretsar välja var för sig
representanter till Idrettstinget (motsv.
svenska Riksförbundsmötet), som hålles vart 3:e år.
Landsstyret, som består av specialförbundens
och kretsarnas ordf., sammanträder däremot
minst en gång årligen. Landsstyrets
generalsekretariat och kontor är förlagt till Oslo. Över
detta står Idrettsstyret (-styrelsen), som består
av ordf., v. ordf. och sju medl. Under detta
sorterar en rad kommittéer för bl. a.
idrottsplatser, idrottsmärket, läkarkontrollen,
propaganda, instruktion m. m.

Idrott och vetenskap dela tipsmedlen.

Efter världskriget bildades det privata
bolaget Norsk Tipping A/S, där staten har
aktiemajoriteten och övriga aktier ägas av
idrottsorganisationer. Bolaget bedriver sin
verksamhet i stort sett som dess svenska motsvarighet.
Regeringen tillsätter dess styrelse på fem medl.,
därav ordf. från Finansdepartementet, en
medlem från Socialdepartementet, en från radion
och två från idrottsorganisationerna.
Veckoomsättningen är f. n. (1948) c:a 1 mill. norska kr.
Vinsten, som för 1948 beräknas till omkr. 5
mill., skall delas mellan norsk idrott och
vetenskap.

1141

1142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free