Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Pihlajamäki, Kustaa - Piitulainen, Yrjö - *Pini, Eugenio - *Pistolskytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIITULAINEN
bronsstaty av Pihlajamäki att årligen tävias
om vid finska mästerskapen i såväl
grekiskromersk som fri stil; vinnare blir den som
först hemför 10 mästerskap.
Piitulainen, Yrjö, finsk proboxare (f.
1921 5/1), Helsingfors, är efter G.
Bärlund och S. Suvio Finlands populäraste
boxare.
Piitulainen, som är karelare, representerade
under sin amatörtid viborgklubben Viipurin
Nyrkkeilijät och blev finsk mästare i
lättvikt 1940 och 42, i weltervikt 1943 och 44.
Under denna tid förlorade han av sina 150
matcher endast 7 och vann sina samtliga sex
landskamper. Han är ovanligt rörlig i ringen, och
särskilt hans defensivarbete har väckt
uppseende. Piitulainen blev professionell 1945 med
E. Ahlqvist, Göteborg, som manager och har
som sådan .vunnit flera vackra segrar i Europa.
E. M-a.
*Pini, E u g e n i o, italiensk maitre
d’armes, avled i Buenos Aires 1939.
»PISTOLSKYTT E.
Det internationella utbytet i
pistol-skytte, som före andra världskriget
avslutades med VM i Luzern 1939, låg i
stort sett nere under kriget för Sveriges
del med undantag för landskamper 1940
mot Finland och Tyskland (se bd V, sp.
990) samt 1943 mot Schweiz och Finland.
Den första internationella kontakten efter
kriget var en landskamp Sverige—
Schweiz i Biel 1946. Genom
Internationella Skytteunionens kongress i
Stockholm 1946 och VM 1947 tog sedan det
internationella samarbetet åter fart.
Det svenska sportskyttet med pistol
kunde under kriget hållas ganska väl i
gång, främst tack vare import av tysk
kortdistansammunition. Skyttet med
grovkalibriga vapen led i början på 1940-talet
av ammunitionsbrist, men sedan svensk
tillverkning börjat, har detta skytte
genomgått en stark utveckling, endast
hämmad av licensbestämmelserna.
Silhuettskjutning.
På Internationella Skytteunionens kongress
1948 vidtogos väsentliga förändringar i
tävlingsreglerna för silhuettskjutning. Från att ha
varit en utpräglad snabbskjutning har den nu
blivit ett mellanting mellan duellskjutning och
den tidigare formen av silhuettskjutning. De
nya bestämmelserna tillämpades första gången
vid VM 1947. Följande ändringar ha gjorts:
Mål: 5 duellfigurer, 10-ringade (se bild i
bd V, sp. 971). — Skjutningens
utförande: två serier om vardera 5 skott,
skjuttid per serie 8s, två serier om 5 skott, skjuttid
6s, och två serier om 5 skott, skjuttid 4s; 5
prov-skott före varje omgång. Vid
mästerskapstävling skjutas två omgångar. Vid lika antal
träffar avgöres placeringen av antal poäng och vid
likhet även här av antalet tior, nior etc. — På
grund av svårigheten efter kriget att få fullgod
ammunition får omskjutning av 5-skottsserie
ske, om ett skott klickar. Får skytt mer än en
klick i samma omgång om 30 skott, anses fel
på vapnet föreligga, och omskjutning får ske
endast första gången.
När skjutningen börjar, frågar ledaren: »Är
Ni klar?» När skytten svarat »Klar», svängas
figurerna fram inom högst 5s. Medhinnes ej
detta, skall ledaren kommendera »Skjutningen
avbrytes» och börja på nytt. Om figurerna
svängts fram och skjutningen påbörjats, får
dock ej omskjutning ske. Skott skjutna under
figurernas fram- eller tillbakasvängning
godkännas endast om kulhålets längd understiger
11 mm.
VM i Stockholm 1947.
Skjutning med grovkalibrig pistol
(tjänstevapen) upptogs vid Internationella
Skytteunionens kongress 1946 på det internationella
programmet och förekom första gången vid VM
1947.
Valfri pistol, 60 skott (max. 600 p), 50 m (38
delt. från 10 länder): 1) T. Ullman, Sv, 545 p;
2) O. Bidegain, Arg, 539; 3) K. A. Wallén, Sv,
536; 4) A. Martijena, Arg, 536; 5) K. Lahti, Fi,
534; 6) F. Gruben, Arg, 533. — Lag (7 delt.
lag): 1) Argentina 2666 p (O. Bidegain 539, A.
Martijena 536, D. Cagnasso 533, F. Gruben 533,
F. Månes 525); 2) Sverige 2653 (T. Ullman 545,
K. A. Wallén 536, S. Lundqvist 531, S.
Nordlund 524, G. Schött 524); 3) Schweiz 2631 p.
Silhuettskjutning, 60 skott (28 delt. från 7
länder): 1) E. D. D. Valiente, Arg, 60 tr„ 570 p;
2) C. Mylonas. Gr, 60/558; 3) S. Lundqvist, Sv,
60/558: 4) T. Ullman, Sv, 60/557; 5) F. Linari,
It, 60/556 ; 6) L. Ravilo, Fi, 60/550. — Lag (6
delt. lag): 1) Italien 239/2140 (F. Linari 60/556,
F. Bernini 60/539, B. Mazzavillani 59/523, G.
Bertoni 60/522); 2) Finland 237/2161; 3)
Grekland 236/2129. — 5) Sverige 232/2129.
Grovkalibrig pistol, 60 skott mot tavla, 60
skott mot helfigur, båda 10-ringade; för
placering räknas uppnådd poäng (27 delt. från 8
länder): 1) T. Ullman, Sv, 518 + 530 = 1048 p;
2) M. Kuokka, Fi, 493 + 548 = 1041; 3) N. J.
Rode-heffer, USA, 506 + 535 = 1041; 4) C. C. Willott,
Eng, 485 + 544 = 1029; 5) M. Kallio, Fi, 511 + 515
= 1026; 6) E. Holmberg, Sv, 498 + 518 = 1016. —
Lag (5 delt. länder): 1) Finland 4079 p (M.
Kuokka 1041, M. Kallio 1026, W. Skarp 1007,
J. Rintanen 1005); 2) Sverige 4027 (T. Ullman
1048, E. Holmberg 1016, S. Lundqvist 1003, A.
Helmisalo 960); 3) England 3928.
1188 1180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
