Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Roddsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSPORT
I USA har under 1946 och 47 roddsporten åter
skjutit fart — även utanför universiteten, vilka
som förut huvudsakligen ro åttor.
Efter EM 1947. där Italien och Frankrike
erövrade två mästerskap och Danmark,
Holland och Ungern ett mästerskap vardera, har
den europeiska rodden i stort sett återvunnit
sin standard från tiden före kriget. Även i
Tyskland, världens till 1939 dominerande
rodd-nation, har en livlig nationell roddverksamhet
förekommit i Västzonen 1946 och 47.
Roddsporten i Sverige.
Svenska Roddförbundet har antagit nya
stadgar, tävlings- och märkesbestämmelser m. m.,
och kontakten med såväl Sveriges
Riksidrottsförbund som F.I.S.A. har utvidgats och
förstärkts.
De största ansträngningarna ha nedlagts på
att snabbt föra den svenska tävlingsrodden
framåt. Speciella roddtränarkurser anordnas
varje sommar på RF:s Idrottsinstitut på Bosön.
Skickliga såväl svenska, danska som tyska
tränare ha anlitats, och träningsanvisningar ha
tryckts.
Vid NM 1946 kunde den första segern sedan
1932 inregistreras. Det var Sveriges
lättvikt-fyra från Jönköpings Roddsällskap som bröt
isen. År 1947 hemförde Sverige tre NM-segrar
— lika många som Danmark, vilket land
tidigare helt dominerat i NM. Danmarks
särställning inom den nordiska tävlingsrodden är
därmed hotad.
Sverige för andra gången i EM.
Sverige, som tidigare endast 1931 deltagit i
EM, tävlade 1947 i fyra av de sju
klasserna. Glädjande nog kunde Sverige hävda sig
överraskande bra. Två lag nådde sålunda
finalen i sina klasser.
Tävlingsroddens allmänna standard i Sverige
har kommit på en högre nivå efter säsongen
1947, men bredden är ännu ej tillräckligt stor.
Bl. a. inriktar man sig därför på att öka
intresset för ungdomsrodd.
Materialbristen hindrar utvecklingen.
Det ökade intresset för roddsporten — icke
minst i form av långfärdsrodd — har
emellertid motarbetats av bristen på båtar och
åror. Det enda svenska varv, som kunnat
bygga förstklassiga båtar och åror, har haft för
liten produktionsförmåga, och
importrestriktionerna ha förhindrat införsel av andra båtar
än de för OS 1948 absolut nödvändiga. Den
av B. Tebelius i Stockholm ritade s. k.
folktvåan, en halvutriggad, kravellbyggd
parårs-tvåa, har framställts i ett 40-tal exemplar och
blivit mycket omtyckt som motions- och
långfärdsbåt. Den har klassats av Svenska
Rodd-förbundet.
I juli 1948 var antalet till Svenska
Roddförbundet anslutna föreningar 61, därav flera
nybildade norr om Dalälven.
Kapproddbåten.
I Sverige har numera uppdelningen i
enkelårs- och parårsbåtar vunnit burskap. I
enkel-årsbåtar har man en åra, i parårsbåtar två per
roddare. Likaså ha benämningarna på
båttyperna försvenskats och förenklats:
Enkel-årsbåtar: tvåa (utr. tvåårad enkelårsbåt
med styrman), tvåa utan styrman (dito utan
styrman), fyra (utr. fyraårad enkelårsbåt med
styrman), fyra utan styrman (dito utan
styrman), åtta (utr. åttaårad enkelårsbåt med
styrman). — Parårsbåtar: singel-sculler (utr.
parårsbåt för en roddare utan styrman),
dub-bel-sculler (dito för två roddare utan styrman).
De tyska båtbyggarna, Pirsch m. fi., ha efter
kriget icke tillåtits bygga kapproddbåtar. Det
har därför främst blivit Englands varv (Sims,
Phelps m. fi.) och Schweiz (Stämpfli), som fått
svara för leveranser till praktiskt taget hela
världen. Även USA (Pocock) har stått för
några leveranser till Europa, bl. a. till Sverige.
Några tekniska nykonstruktioner av större
intresse ha icke framkommit under senare år.
I Schweiz och USA ha vissa förenklingar av
svirvlars och utriggares konstruktioner gjorts
och prövats i Sverige.
B. Tebelius har nedlagt mycket arbete på en
linjeförbättring av den inr. fyran, vilken i sin
nya utformning har byggts i ett par exemplar
och visat goda egenskaper, icke minst
därigenom att roddställningen förbättrats. Han har
vidare medverkat i de ständigt pågående
försöken att få fram kryssfaner för bordläggning
av en typ, som stoppar bättre än nu använda
typer. Den inr. fyra, som i ett stort antal
exemplar byggts i kravellutförande (den s. k.
folkfyran), har också haft Tebelius som
upphovsman.
Teknik, taktik och träning.
Den av Steve -^-Fairbairn (suppl.) förordade
metoden för roddarnas utbildning och träning
omfattas alltjämt av flertalet roddnationer.
Skiljaktigheter i metodens tillämpning finnas
visserligen, men om huvudlinjerna synes man
vara ense, vilket framgick av EM-lagens rodd
1947.
I England omhuldar man dock på en del
håll den s. k. ortodoxa stilen. I Henley 1946
och 47 fanns det flera lag, som icke utan en
viss framgång tillämpade den.
Den korta svenska roddsäsongen gör behovet
av roddbassänger för vinterträning mycket
stort. Under 1948 får Sverige i Stockholm sin
första bassäng. Det blir en bassäng med
strömmande vatten, avsedd för åtta roddare med
enkelåror.
Tävlingsregler.
Under 1948 godkändes delvis förändrade
tävlingsregler av Svenska Roddförbundet.
Därmed äro reglerna i Sverige, Danmark och
Norge till såväl huvudinnehåll som
paragrafnumrering praktiskt taget lika. All
klassificering för styrmän har borttagits, likaså särskild
1215
Tryckt 27/r 48
1216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
