- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1229-1230

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - *Rytmisk gymnastik - *Ryttarmärket - *Rådjursjakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÅDJURSJAKT

eller vunno internationella mästartitlar,
ha från 1947 officiellt avskaffats, men de
främsta idrottsmännen torde fortfarande
understödjas och omhuldas på ett sätt,
som är okänt i västerländsk amatörsport.

Ryssland i VM, EM m. m.

Brottning: Ett ryskt lag deltog i EM i
grekisk-romersk stil i Prag 1947 och visade
genomgående högklassig och korrekt brottning.
Ryssland blev med 12 p näst bästa nation
(Sverige 14 p) och vann de tre tyngsta klasserna
genom N. Belov, K. Koberidze och J. Kotkas,
den sistn. estländare. Bland truppens bästa var
även den hårde och tekniske lättviktaren A.
Jaltyrjan, som besegrades av G. Frändfors
(segern belönad med Svenska Dagbladets
guldmedalj).

Tyngdlyftning: Ryssland deltog med
ett utomordentligt lag i VM i Paris 1946 och
blev näst bästa nation efter USA. De främsta
lyftarna äro lätt-tungviktaren G. Novak och
tungviktaren J. Kutsenko. I Finska Festspelen
1947 (EM) dominerade ryssarna totalt.

Fotboll: Moskva-klubben -^-Dynamo
(suppl.) har gjort en utomordentlig propaganda
för rysk fotboll i Storbritannien, Sverige och
Norge, CDKA (arméns lag), som ej haft samma
framgångar utomlands, vann dock ryska
mästerskapet 1946 och 47.

Fri idrott: Trots att Ryssland ej tillhörde
Internationella Idrottsförbundet inbjöds landet
att deltaga i EM i Oslo 1946. Truppen visade
genomgående god teknik, men de ganska
fåtaliga manliga deltagarna voro — på ett par
undantag när — ej av västeuropeisk elitklass.
Bäst voro sprintern N. Karakulov, som vann
200 m (ende manlige ryske segraren), och
tiokamparen S. Kutznetsov. Damerna däremot
voro genomgående utomordentligt skickliga. I
poäng blev den manliga truppen sexa, den
kvinnliga överlägset etta.

Ryssland har därefter icke deltagit i
internationell konkurrens, men utmärkta resultat
ha nåtts i inhemska tävlingar. Särskilt märkas
tiokamparen och kulstötaren (16,72 m) H. Lipp,
P. Denisenko och A. Volkov, tills. m.
ovannämnde Kutznetsov den överlägset bästa
kvartett något europeiskt land haft i tiokamp,
häcklöparen E. Bulantjik (14,6s), hinderlöparen A.
Pugatjevsij samt dessutom släggkastarna A.
Sjechtelj och A. Kanaki (56,13 m). Bland
damerna, som överträffat flera av
världsrekorden, märkas särskilt N. Dumbadse (50,50 m i
diskus, drygt 2 m över v.-rek.!), J. Blinova
(under 58s på 400 m), T. Marozova (800 m 2ml6s),
T. Sevrukova (14,89 m i kula, omkr. 0,5 m över
v.-rek.!), A. Tjudina i femkamp och K. Majutjaja
(50,32 m i spjut, omkr. 2 m över v.-rek.). Det
väldiga folkmaterial, som ligger till grund för
Sovjets stjärnidrott, belyses av att den årliga

»höstterrängen» 1947 samlade 5 692 627 manliga
och kvinnliga deltagare.

Hastighetsåkning på skridsko:
Ryssland startade i de inoff. VM-tävlingarna i
Oslo och de intern, tävlingarna i Trondheim
1946, de första idrottstävlingarna av
internationell mästarkaraktär vari landet deltog. Senare
startade ryska trupper i VM 1948 men nådde
ej några större framgångar. De bästa åkarna
ha varit långdistansaren N. Petrov,
allround-åkaren V. Prosjin och sprintern K. Kudrjavtsev.
Bland damerna märkas T. Karelina (9m 16,4s på
5 000 m) och M. Isakova, båda betydligt bättre
än Nordens främsta.

Skidsport: En stark rysk trupp deltog i
->-Holmenkolltävlingarna (suppl.) 1948. I den
ganska svaga konkurrensen på 50 km gjordes
— trots gammalmodig teknik och tämligen
klumpig utrustning — goda insatser tack vare
åkarnas utmärkta kondition, men i den mera
teknikfordrande tävlingen på 18 km voro
ryssarna ej av klass. Backhopparna voro tämligen
goda, slalomåkarna svagare. Ryssland blev 1948
medlem av Internationella Skidförbundet.

H. B.; S. L.

*Rytmisk gymnastik. I Norden ha
danskan A. Bertram och finskan H.
Jalka-nen, båda förespråkare för »naturliga
rörelseformer», helt tagit rytmen i sin tjänst.

*Ryttarmärket.

Fordringarna äro för bronsmärket: 1)
och 2) se bd V, 3) dressyrprov = kl. lätt B,
4) se bd V; för silvermärket:
dressyrprov = kl. lätt A, terrängprov se bd V; för
guld- och årtalsmärket: klass
mellan-svår A (något förenklad), terrängprov se bd
V. Resultat vid offentliga tävlingar kan enligt
särskilda bestämmelser ersätta ovannämnda
prov.

Till 1948 ha erövrats 1 889 brons-, 994 silver-,
317 guld- och 19 årtalsmärken.

*Rådjursjakt. Ett av de största
hindren för det vackra och värdefulla
rådjurets spridning i Sverige är förhållandet,
att så gott som alla stövare driva rådjur,
vare sig jakten gäller detta djur eller ej.
Rådjuren bli därigenom onödigt oroade
och drivas oftast långt från sina
vanliga uppehållsplatser.

Särskilt sedan 1944 ha försök gjorts att
genom avelsurval bland stövarna få fram
stö-varstammar, som icke driva rådjur. Detta år
bildades nämligen »Föreningen för rådjursrena
stövare», som har till uppgift att efterforska
alla stövare, som visat medfödd motvilja mot
att förfölja rådjur — en mycket sällsynt
egenskap. Dessa strävanden ha krönts med en viss
framgång. Man har åtminstone lyckats få fram
»rådjursljumma» individer, som endast driva

1229

J230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free