- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1241-1242

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelflygrekord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEGELFLYGSPORT

Även ett par svenska konstruktioner har
sett dagens ljus, av vilka bör nämnas
»Baby-Falken», som egentligen är en
modifierad »Grunau Baby» men har
stål-rörskropp.

Under senare tid ha allvarliga försök gjorts
att rationalisera den lägre
segelflygutbildningen, framför allt i dubbelkommando (DK),
och av denna anledning har en rad nya typer
framkommit. Under 1947 har i Sverige provats
ett amerikanskt DK-plan, typ »Schweizer SGU
2-22», med stålrörskonstruktion samt
vingbal-kar, vingframkant och spryglar av lättmetall.
Prov ha även företagits med ett engelskt
DK-plan, »Slingsby T21B», helt byggt av trä och
duk. Detta plan har visat sig mycket
användbart för svenska förhållanden. Även i
Frankrike, Danmark och Tjeckoslovakien söker man
konstruera nya flersitsiga plan, men
genomgående är man fortfarande starkt bunden vid
de konventionella typerna ur den tyska skolan
från före kriget.

Det ensitsiga »Olympias-planet har blivit allt
populärare över hela världen. I Sverige har
»Olympia» seriebyggts så sent som 1946, och
modifierade typer av detta plan seriebyggas
bl. a. i England och Frankrike. Även den
tyska konstruktionen »Weihe» har varit
föremål för ändringar, bl. a. i Frankrike, där en
typ vid namn »l’Air 100» framkommit. Y. N.

’SEGELFLYGREKORD,

Sverige fick sitt första internationella
rekord i segelflygning febr. 1948. Då
godkände F. A. I. Per Axel Perssons 12 juli
1947 nådda höjdvinstnotering på 8 050 m
som världsrekord för ensitsiga plan.

Flygningen utfördes i ett plan av typ »Weihe»
under SM-tävlingarna vid Örebro 1947. Persson
kopplade ur från bogserflygplanet på 600 m
höjd och steg relativt snabbt till över 3 000 m.
Under den närmaste halvtimmen fångade han
några svaga termiska uppvindar men sjönk
dock ganska fort. Då han närmade sig området
mellan Vingåker och Katrineholm, beslöt han
att försöka nå ett under bildning varande
cumulo-nimbusmoln (åskmoln) och fick
kontakt med detta, då höjden var c:a 600 m.

Stighastigheten var till en början 2—3 men
ökade snabbt till 8—10 m/sek. Inne i molnet
började klättringen efter enbart instrument,
och med stor skicklighet manövrerade Persson
in planet i uppvindsområdets trånga kärna, låg
kvar där i snäv spiral och var efter knappt 15
min. uppe på nära 9 000 m höjd. Stighastigheten
höll sig oftast vid 10—12 m/sek., var vid vissa
tillfällen uppe i 15 m/sek. eller mera men
sjönk mot slutet till ungefär 10 m/sek.
Isbildningen var förvånansvärt ringa, men de
elektriska urladdningarna voro så mycket
kraftigare och blevo till slut så svåra, att Pers-

son måste avbryta flygningen. Då klättringen
avbröts, var stighastigheten fortfarande 10
m/sek., och samtliga instrument, utom kompass
och höjdmätare, voro ur funktion till följd av
kylan, som på topphöjden uppskattats till c:a
— 45° C.

Som mål för flygningen hade Persson satt
Norrtälje men beslöt i stället att gå ned på
Skarpnäcks flygfält vid Stockholm, där han
landade knappt 4 tim. efter starten.
Höjdvins-ten fastställdes efter många och noggranna
kontrollmätningar till 8 050 m, vilket är 1212
m mer än förutvarande världsrekord, satt 1938
av tysken E. Ziller. Perssons notering, som
givetvis även gäller som svenskt rekord,
distanserar A. Wennerströms 1944 satta rekord
med 2350 m.

Beträffande övriga svenska rekord satte B.
Centergren, Stockholm, 17 juli 1947 nytt
distansrekord genom att med ett plan av typ
»Weihe» flyga Stockholm—Falkenberg (413 km).
Det första rekordet i distansflygning med
återkomst till startplatsen sattes 8 juni 1946 av
K.-E. Rosenqvist, Malmö, som med ett
»Weihe»-plan flög Ålleberg—Jönköping—Ålleberg (104
km).

De världsrekordnoteringar, som fransmannen
E. Nessler och tyskarna E. Vergens och E.
Jachtmann nådde under kriget, ha icke
godkänts av F. A. I. som världsrekord i
uthållighetsflygning. Officiell världsrekordhållare i
uthållighetsflygning är således tysken K. Schmidt,
som 3—4 aug. 1933 vid Korschenruh nådde
36t35m. Med undantag för Per Axel Perssons
höjdrekord ha inga nya världsrekord noterats
efter kriget. Y.N.

♦SEGELFLYGSPORT.

Av Yngve Norrvi.

Segelflyget, som under andra
världskriget gjorde betydande insatser, har
efter fredsslutet tillförts många nya och
värdefulla impulser.

Medan pioniärlandet Tyskland helt avstängts
frår. all flygverksamhet, har aktiviteten i stället
starkt stigit i övriga Europa och i USA. Under
de första fredsåren var dock det internationella
tävlingsutbytet ringa, men 1948 anordnades i
Schweiz de hittills största tävlingarna i
segelflyg. Dessa hade karaktären av inoff. VM och
arrangerades av Aéro-Club de Suisse 20—30
juli vid vintersportorten Samaden (strax n. om
S:t Moritz) i kantonen Graubünden. Varje
nation hade rätt att deltaga med högst sex förare
och lika många plan, och sammanlagt deltogo
36 förare från 10 nationer. Sverige, som nu för
första gången off. representerades i en
internationell segelflygtävling, ställde upp med Per
Axel Persson och Arne Magnusson, vilka båda
tävlade med »Weihe»-plan. De båda svenskarna
gjorde utomordentliga prestationer och place-

1242 1244

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 19 23:24:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free