Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Segelflygsport, av Yngve Norrvi - *Segelsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGELFLYGSPORT
råde sig som etta resp. fyra (Perssons
platssiffror voro 2, 25, 4, 16, 1, 2, Magnussons 7, 10,
10, 2, 7, 11).
Resultat: 1) P. A. Persson, Sv, 27 086 p; 2)
M. Schachenmann, Schw, 26 258; 3) A. Kuhn,
Schw, 25 970 ; 4) A. Magnusson, Sv, 22 319. På 11.
resp. 22. plats placerade sig finländarna J.
Halt-iala, 17 759 p, och K. Temmes, 10 978.
Tävlingsformer.
De regler, som fr. o. m. 1946 tillämpats
vid SM, ha grundats på distansflygning
till målflygfält. Dessa anges på en av
tävlingsledningen i förväg fastställd
förteckning, och den tävlande väljer före
varje start ett av dem som tävlingsmål.
Landning på angivet målflygfält ger ett
procentuellt poängtillägg, medan landning på
annan plats medför, att projektionen på
färdlinjen till det angivna fältet blir bestämmande
för den distans, för vilken poäng skall räknas.
Detta innebär, att ju längre landningen skett
vid sidan av den uppgivna färdlinjen, desto
lägre blir distanspoängen. En längre flygning
kan alltså ge lägre poäng än en kortare, om
den förra icke sammanfaller med den
uppgivna färdlinjen. Här ställas alltså stora krav på
såväl förhandsbedömning som
navigerings-skicklighet. Distansflygningen kombineras med
höjdflygning, och för varje flygning räknas
höjdpoäng efter vissa skalor, vilka ge högre
poäng per meter ju större höjdvinsten är.
Vid SM gäller det sammanlagda resultatet
i poäng efter sex tävlingsdagar, och de tävlande
poängsättas för den bästa flygningen under
varje tävlingsdag.
För att ställa kortare flygningar under
dåliga väderleksförhållanden i paritet med långa
flygningar under gynnsammare förhållanden
har i de svenska reglerna införts en s. k.
dagsfaktor. Denna beräknas ur ett medelvärde av
distanserna för varje tävlingsdag, med vars
hjälp poängsatserna omedelbart påverkas. En
flygning över samma distans kan således ge
olika poäng från den ena dagen till den andra.
Sedan 1944 ha K. S. A. K. och tidskriften Flyg
anordnat en s. k. Rikssegelflygtävling, i vilken
såväl höjd- som distansresultat (sistn. sedan
1946) indiv. och i lag noterats. Tävlingen, som
fr. o. m. 1948 utökats ytterligare och främst
gäller inteckning i ett vandringspris kallat
Guldvingen, pågår årligen från 1 april till 30
sept. Start kan ske från vilket fält som helst i
Sverige. Central kontroll sker av K. S. A. K.,
medan den individuella resultatkontrollen
utföres av speciellt godkända kontrollanter i
flygklubbarna. Denna tävlingsform har nått allt
större popularitet och stimulerar i hög grad till
prestationsflygningar.
Svenska mästerskap.
Under 1946 och 47 anordnades centrala
tävlingar endast i klass 1, d. v. s. segelflygplan av
valfri typ och utan kvalifikationsgränser uppåt
för förarna. Tävlingarna gällde endast indiv.
SM och ägde rum från Örebro med K. S. A. K.
och Örebro Flygklubb som arrangörer.
1946 1) G. Brink, F11, 827,50 p; 2) Arne
Magnusson, F 21, 805,79; 3) S. Alm, F 6, 779,88.
1947 1) Per Axel Persson, F5, 937,97 p; 2)
Arne Magnusson, F 21, 832,22; 3) S. Alm, F 6,
810,57.
Rikssegelflygtävlingen
omfattade 1944 och 45 endast höjdflygning, men
1946 infördes även distansflygning.
1944 Indiv.: Björn Andersson, Stockholm;
lag: Stockholms SFK (Björn Andersson,
Sigurd Larsson, S. Åhblom).
1945 Indiv.: Bjöm Andersson, Stockholm;
lag: Stockholms SFK (Björn Andersson, T.
Löf, Erik Andersson).
1946 Höjdflygning, indiv.: F.
Nordholm, Västerås; 1 a g: Linköpings FK (S.
Österdahl, H. Norrbom, B. Holmberg).
Distansflygning, indiv.: Einar Ericsson, Sunne;
1 a g: Västerås FK (A. Lind, T. Lind, F.
Nordholm).
1947 Höjdflygning, indiv.: Björn
Andersson, Stockholm; lag: Linköpings FK (B.
Olow, S. Österdahl, H. Norrbom).
Distansflygning, indiv.: T. Milling, Trollhättan;
lag: Halle-Hunnebergs FK (T. Milling, B.
Ståhl, H. Möllborn).
Litteraturanvisningar.
Under senare år har segelflyglitteratur i
mycket stor omfattning utkommit i Schweiz,
USA och England m. fi. länder; på svenska
bl. a. »På tysta vingar» av Y. Norrvi (1946).
•SEGELSPORT.
Segelsporten blev starkt lidande på det
andra världskriget, då den lades ner i
de flesta länder utom Sverige, där t. o. m.
antalet deltagande fartyg på många håll
ökade. Särskilt gällde detta
Sandhamns-regattan.
Även vid sidan om
kappseglingsverksamheten var aktiviteten inom Sveriges ledande
segelsällskap betydande. Bl. a. inköptes av
K. S. S. S. öarna Lökholmen—Trollhara norr om
Sandhamnsinloppet, varigenom K. S. S. S.
säkrade sig plats för framtida utvidgningar.
Dessutom deltog sällskapet i och gav sitt stöd åt
de viktiga och omfattande båtutställningarna i
Stockholm. Det av K. S. S. S. utgivna
klubborganet »Till Rors» utvidgades 1946 till en
allmän svensk veckotidning för sjösporten under
redaktörskap av Sven Ahlström. Från 1948
utkommer den med ett nummer var 14. dag.
Nya tendenser i svensk segelsport.
Två tendenser i utvecklingen under och efter
kriget voro tydligt märkbara, dels till följd av
1243
1244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
