Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simkunnighet - Simola, Pekka - *Simsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMSPORT
Uppgifterna för den svenska statistiken
infordrades på Simfrämjandets initiativ vid
folkräkningen 1945 från »tolftedelsurvalet», som
hade att besvara frågan: »Kan ni simma 50
meter?» (Alla över sex år skulle svara.)
Vid 1948 års början var omkr. hälften av
materialet bearbetat. Detta omfattade 300 662
personer och visade följ. resultat:
Simkunniga Ej simkunniga
Total Antal % Antal %
Landsbygden 153 410 56 517 36,84 96 893 63,16
Städerna .. 147 252 85 717 58,21 61 535 41,79
Samtliga ... 300 662 142 234 47,31 158 428 52,69
Av männen voro 59,37 % simkunniga men
blott 35,70 % av kvinnorna. Störst är
simkunnigheten i de stora städerna och minst hos
kvinnorna på landsbygden, vilka endast till
omkr. 25 % kunna simma. Enligt från
Statistiska Centralbyrån utlämnade
förhandsuppgifter är simkunnigheten avsevärt större hos gifta
än ogifta liksom i familjer, där båda eller den
ena av föräldrarna är simkunnig. Det finns
även rätt stora skiljaktigheter mellan olika
yrkesgrupper. Intressant är upplysningen, att
sjömännens simkunnighet numera — tvärtemot
den allmänna uppfattningen — är högre än
genomsnittet. Trots att den svenska
genomsnittsprocenten — 47,31 — simkunniga måste anses
vara alldeles för låg, torde Sverige ändå vara
bland de simkunnigaste länderna i världen.
Några siffror från Japan, Söderhavsöarna
och andra av naturen i fråga om naturliga
badmöjligheter särskilt gynnade länder
finnas icke. Med reservation för sådana länder,
som ha lagom varmt badvatten utomhus större
delen av året, är sannolikt Island världens
simkunnigaste land. De varma källorna där skapa
mycket gynnsamma badmöjligheter. Sedan
simning 1941 infördes som obligatoriskt ämne i
skolorna på Island, hade simkunnigheten bland
skolungdomen där 1945 ökat till 70,7 %.
Vid badkongressen i Heming hösten 1947
uppgavs, att endast 18 % av den danska
skolungdomen kan simma, när den slutar skolan.
Bland landsbygdens ungdom skulle
motsvarande siffra vara så låg som 6 %. Ett par
experter ansåg emellertid dessa siffror vara alltför
låga. Mot bakgrunden av att de danska
simmarna 1947 hemförde ej mindre än fem EM te
sig siffrorna ännu märkligare. Tydligen kan
man icke av ett lands tävlingsmässiga insatser
dra några slutsatser om simkunnighetens
utbredning i samma land. Idrottsstjärnornas
propagandavärde är på denna punkt
uppenbarligen mycket överskattad.
Om den uppfattningen är riktig, att
tillgången på goda badplatser är av avgörande
betydelse, torde man kunna utgå ifrån, att
simkunnigheten i Norge står på ungefär lika låg
nivå som i Danmark. I Sverige äro de
naturliga badmöjligheterna icke heller goda, men
där finnas i förhållande till grannländerna
relativt många inomhusbad. Finland är däremot
rikt på insjöar i de folktätaste delarna av
landet, och experterna räkna med en
simkunnighet ungefär lika stor som Sveriges. S. W-m.
Simola, Pekka, finsk längdhoppare
(f. 1920 Vi), v. häradshövding i Åbo, har
deltagit i 13 landskamper (vann mot
Sverige 1945 med 734 cm).
Simola, som är medlem i Turun Urheiluliitto,
var finsk mästare i längdhopp 1943—45 och 47.
Hans bästa resultat är 740 cm (1939). E.M-a.
Simonsson, Magnus, seglare (1855—
1938), bryggeridisponent i Stockholm, var
under 1880- och 90-talen en av
segelsportens och K.S.S.S:s stöttepelare.
Simonsson inköpte 1878 rakstävade kuttern
»Tullia», byggd 1875 av K. G. Agerskov vid
Södra varvet, längd i v. 1. 11,15 m, segelarea
160 m2, tontal 14. Han invaldes i K. S. S. S.
1879 och hemförde med »Tullia» många pris.
På 1880-talet gjorde han flera långfärder med
»Tullia», bl. a. till Helsingfors och S:t
Petersburg. — Simonsson var styrelseled. i K. S. S. S.
1894—1902. E. P-n.
»SIMSPORT.
Under andra världskriget låg
simspor-ten nere i många länder, och den för
flertalet kritiska bränslesituationen
gjorde, att ett stort antal inomhusbad måste
stängas.
Efter kriget utestängdes Tyskland och
Japan från internationellt deltagande; i
båda länderna har emellertid sporten
raskt kommit i gång, och Japan har 1948
åter flera simmare av världsklass. Av
övriga krigförande länder ha USA,
Ungern och Frankrike snabbast hämtat sig.
I Sverige har simsporten gjort stora
framsteg, glädjande nog även bland
damerna. Mycket goda resultat ha nåtts
i såväl landskamper som EM 1947, där
Sverige blev tredje nation.
Se i övrigt art. om bröstsim, fritt
sim-sätt, lagkappsimning, livräddning,
ryggsim, simhopp och vattenpolo i suppl.
Europamästerskap.
Nationernas poäng
(efter skiftande beräkningsgrunder).
EM 1926 i Budapest.
Herrar: 1) Tyskland 87 p; 2) Sverige 61;
3) Ungern 53.
Damer: Ingen särskild poängtävling.
1253
1254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
