Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Spinnfiske - *Spjutkastning - Sportfrimärken, av Axel Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPJUTKASTNING
av redskap som användas, kommer antagligen
längdkast att tagas bort ur fiskeklassen och
endast precisionskast att förekomma.
De längsta kast, som gjorts i världen på
tävling, äro med 18 g blybelastad träplugg: Lee
Sens, USA, 127,10 m (1939); med 113,6 g (= 4
ounces): Livenais j:r, USA, 201,24 m (1938).
Under dessa tävlingar och vid de svenska i fri
klass användas hårstråtunna linor och
specialredskap med bl. a. frigående spolar i rullarna
med en vikt av bara några gram. Spolarna
bromsas automatiskt på rullaxlarna med olja
av olika tjocklek, beroende på luftens
temperatur eller i kombination med excentrisk
rull-trumma.
Redan 1914 höllos de första tävlingarna i
Sverige, men de resultat, som uppnåddes då
och fram till 1936, kunna icke jämföras med
senare tiders, då redskapen på olika sätt
förbättrats. Så kastade Th. Ankarcrona 1925 med
28 g vikt 66,22 m, ett utmärkt resultat efter
dåtida förhållanden. Sedan 1940 har utvecklingen
gått mycket snabbt framåt. Sveriges till 1948
skickligaste kastare, Å. Dalberg, innehar alla
svenska och nordiska rekord i längdkast. De
äro: 14 g vikt, fri klass, 107,30 m; 18 g vikt, fri
klass, 101,22 m, fiskeklass 79,94 m; 28 g vikt, fri
klass, 115,78 m. I precisionskast mot mål
uppnådde i Hamar 1947 A. Sundquist 33 p av 45
möjliga, vilket är nordiskt rekord.
Litt.: En bra bok är den amerikanska av
Earl Osten utgivna »Tournament Fly & Bait
Casting» (1946). T-m.
*Spjutkastning har efter andra
världskriget i huvudsak dominerats av Finland,
även om L. Atterwall, Sverige,
överraskande vann EM 1946.
Bland yngre svenska kastare märkas
särskilt S. Oidén samt B. och P.-A.
Berglund, bland finska T. Hyytiäinen och P.
Vesterinen, bland norska O. Mehlum.
Även flera utmärkta amerikanska kastare
ha framträtt.
EM för damer 1938 i Wien.
1) L. Gelius, Ty, 45,58 m; 2) S. Pastors, Ty,
44,14; 3) L. Krüger, Ty, 42,49; 4) L. Stiefel,
Schw, 40,50; 5) Puce-Lavice, Lett, 40,20; 6) S.
Walasiewicz, Po, 33,33.
EM 1946 i Oslo.
Herrar: 1) L. Atterwall, Sv, 68,74 m; 2) Y.
Nikkar.en, Fi, 67,50; 3) T. Rautavaara, Fi, 66,40;
4) O. Mehlum, No, 66,37; 5) S. Daleflod, Sv,
64,79; 6) Neumann, Schw, 62,48.
Damer: 1) T. Majutsjaja, Ry, 46,25 m; 2)
L. Anokina, Ry, 45,84; 3) A. Koning, Ho, 43,24;
4) E. Dammers, Ho, 41,16; 5) Rohonczi, Ung,
40,66; 6) Kozminska, Po, 3857. — D. Carlsson,
Sv, blev 10. i försöket på 35,28.
Svenska mästerskap.
Herrar.
1946 L. Atterwall, M. A. 1..............................68,10
1947 G. Pettersson, Växjö ................................66,43
Damer.
1946 D. Carlsson, Göta, Hälsingb..............38,60
1947 I. Almqvist, Redbergslid ....................40,201
1 Nått med 11 g för lätt spjut.
Svenska juniormästare.
(Instiftat 1941.)
1941 S. Oidén, Eslöv ........................................58,11
1942 S. Oidén, » ........................................59,12
1943 G. Johansson1, IFK Karlstad ............57,25
1944 L. Milbert, Skövde..................................56,36
1945 L. Milbert, » ..................................57,73
1946 B. Berglund, Söderhamn ....................58,69
1947 P.-A. Berglund, IF Start ....................64,16
1 Sedermera Törneland.
Världsrekord.
Damer.
48,21 H. Bauma, Österrike ................................1947
Ovanstående resultat är ännu ej godkänt som
världsrekord, ej heller ett resultat av T.
Majutsjaja, Ryssland (som ej är anslutet till
Internationella Idrottsförbundet), på 50,32 m 1947.
Svenska rekord.
Damer.
39,24 I. Almqvist, Redbergslid........... 1947
39,84 D. Carlsson, Göta, Hälsingb....... 1947
42,30l I. Almqvist, Redbergslid ........... 1948
42,85l I. Almqvist, » ........... 1948
1 Ännu ej godkänt.
SPORTFRIMÄRKEN.
Av Axel Eriksson.
För att popularisera idrotten och
dessutom ekonomiskt stödja den ha de flesta
länder utgivit ett flertal frimärken med
de mest skiftande sportmotiv. I Europa
ha hittills (1948) utkommit omkring 275
sådana märken. Tyskland har utgivit de
flesta, ett 30-tal, därnäst följa Grekland
med 28, Sovjetunionen med 25 och
Bulgarien med 23.
Märken utgivna vid OS.
I samband med OS i Aten 1896 utgav
Grekland en serie om tolv märken. Utom brottare
återges på dessa stadion, diskuskastare och en
kappkörningsvagn, styrd av den bevingade
segergudinnan Nike. Även vid OS 1906 utgav
grekiska postverket en serie, denna gång hela
14 valörer. På dessa äro avbildade löpare och
brottare samt allegoriska figurer, bl. a. Apollo
1271
1272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
