- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
1333-1334

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Upsala IF - *Uppsala läns Skytteförbund - *Upsala Simsällskap - *Uranias terräng - *Utförsåkning på skidor - Tävlingsstatistik - Utliggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTLIGGNING

*Upsala IF fick 1947 sin första indiv.
svenska mästare i B. Albertsson, som
vann löpning 5 000 m (10 000 m 1948). —
Klubben är f. n. Upplands ledande i fri
idrott, orientering och skidlöpning.

*Uppsala läns Skytteförbund.

Förbundsmästare i
skolskjut-ni n g: 1946 A. Tegnér, Upplands reg.; 1947 Olle
Svahn, Gamla Uppsala.

Förbundsmästare i f ä 11 s k j u t ning:

1946 E. Ribbesjö, Arméns underofficersskola;

1947 L. Möller, Upplands reg.

*Upsala Simsällskap.

Nyare forskningar ha visat, att promotionerna
icke upphörde den närmaste tiden efter 1796
utan förekommo några år framåt. Sålunda hölls
simpromotion 1797, vid vilken bl. a. sedermera
biskop J. J. Hedrén promoverades, och 1798, då
sedermera professor J. Bredman blev
sim-magister. Även 1803 hölls promotion, då bl. a.
pioniären för simundervisningen i Jönköping,
Lars Löwenadler, promoverades. Den av G.
Marklin 1807 anordnade promotionen var
därför icke den andra i ordningen, som man
hittills trott, utan blott en av de mera ryktbara
under 1800-talets första årtionde. A. W-g.

*Uranias terräng. — Segrare i klass 1
efter 1946 ha varit:

Långa banan: 1947 och 48 G. Tegerholm,
Spårvägen; korta banan: 1947 Bror
Johansson, Klippan, 1948 N. Roupé, Värnamo.

*Utförsåkning på skidor har efter andra
världskrigets slut praktiskt taget genast
nått sin forna standard.

Det visade sig, att alpländernas unga
förmågor väl fyllde de forna »kanonernas» plats;
i själva verket hade utförsåkning, speciellt
bland damerna, utövats i stor utsträckning
även under kriget av flertalet ledande länder.
Undantagen äro framför allt Tyskland och
Storbritannien.

Vid OS 1948 lyckades USA, som haft förmånen
av skickliga tränare i form av europeiska
flyktingar (speciellt från Österrike), nå eliten i
damtävlingarna.

Sverige har i slalom kunnat hålla sig väl
framme, medan bristen på goda
störtloppsbanor (med undantag för Åres) gör det omöjligt
att nå centraleuropeisk elitklass i störtlopp och
alpin kombination. — Den svenska slalomeliten
har växt på bredden med många goda
förmågor även utanför alltjämt dominerande
Jämtland. Ledande äro O. Dalman och Åke
Nilsson, medan Sarah Thomasson gjort stora
framsteg bland damerna. I Norge är standarden i
störtlopp något högre än i Sverige —
möjligheterna till allsidig träning äro också
mångdubbelt större — medan slalom står på lägre
nivå.

Tävlingsstatistik.
OS 1948 i S:t Moritz.

Störtlopp, herrar: 1) H. Oreiller, Fr, 2m 55s;
2) F. Gabl, Öst, 2.59,2; 3) K. Molitor, Schw, och
R. Olinger, Schw, 3.00,6; 5) E. Schöpf, öst, 3.01,4;
6) S. Alvera, It, och C. Gärtner, öst, 3.02,8. —
10) H. Hansson, Sv, 3.05; 11) S. Larsen Urdahl,
No, 3.06,8; 30) S. Isberg, Sv, 3.15; 38) Å. Nilsson,
Sv, 3.22,4; 40) S. Sollander, Sv, 3.23,2; 41) O.
Dalman, Sv, 3.23,4.

Störtlopp, damer: 1) H. Schlunegger, Schw,
2m28,6s; 2) T. Beiser, öst, 2.29,2; 3) R.
Ham-merer, öst, 2.30,2; 4) C. Seghi, It, 2.31,2; 5) L.
Mittner, Schw, 2.31,4; 6) S. Thiollière, Fr, 2.31,8.
— 7) L. Schou Nilsen, No, 2.32,8; 18) M.
Nilsson, Sv, 2.39,2.

Slalom, herrar: 1) E. Reinalter, Schw, 2m 10,3s;
2) J. Couttet, Fr, 2.10,8; 3) H. Oreiller, Fr, 2.12.8;
4) S. Alvera, It, 2.13,2; 5) O. Dalman, Sv, 2.13,6;
6) E. Schöpf, Öst, 2.14,2. — 10) S. Isberg, Sv,
2.17,2; 11) H. Hansson, Sv, 2.18,3.

Slalom, damer: 1) G. Frazer, USA, lm57,2s;
2) A. Meyer, Schw, 1.57,7; 3) E. Mahringer, öst,
1.58; 4) G. Miller-Thiollière, Fr, 1.58,8; 5) R.
Clerc, Schw, 2.05,8; 6) A. Schuh-Proxauf, öst,
2.06,7. — 10) M. Nilsson, Sv, 2.09,7; 14) L. Schou
Nilsen, No, 2.11,5.

Alpin komb., herrar: 1) H. Oreiller, Fr, 3 27
p; 2) K. Molitor, Schw, 6,44; 3) J. Couttet, Fr,
6.95; 4) E. Mall, äst, 8,54; 5) S. Alvera, It, 8,71;
6) H. Hansson, Sv, 9,31. — 19) Å. Nilsson, Sv,
19,43.

Alpin komb., damer: 1) T. Beiser, öst, 6,58 p;
2) G. Frazer, USA, 6,95; 3) E. Mahringer, öst,
7,04; 4) C. Seghi, It, 7,46; 5) F. Gignoux, Fr, 8,14;
6) R. Bleuer, Schw, 8,80. — 13) L. Schou
Nilsen, No, 12,14; 15) M. Nilsson, Sv, 13,03.

Svenska mästerskap i slalom.

Herrar: 1947 O. Dalman, IFK Östersund;
1948 Ä. Nilsson, IFK ö-sund. — Lag: 1947 IFK
ö-sund (O. Dalman, S. Sollander, Å. Nilsson);
1948 IFK ö-sund (Ä. Nilsson, S. Sollander, I.
Larsson).

Damer: 1947 M. Nilsson, Åre SK; 1948 M.
Nilsson, Åre SK. — Lag: 1947 Åre SK (M.
Nilsson, S. Thomasson, L.-M. östnaes); 1948 Åre SK
(M. Nilsson, S. Thomasson, A. Thomasson).

Utliggning, gymnt., är en rörelse från
P. H. Lings tid. Kroppen hålles i
vågrätt läge, uppburen enbart av armarna
med den övre nästan sträckt eller böjd
till omkring rät vinkel.

Utliggning, som utföres på ribbstol (förr på
pinnstolpe), intages antingen genom
uppsväng-ning till stuphängande och därifrån långsam
sänkning till vågplanet eller genom »dragning»
upp från golvet. Ställningens gymnastiska
benämning under 1800-talet var Handfäst.
sides-hållning (nu Spännsidvåghäng.). Utliggning
ställer stora krav på arm- och bålmuskler.

O. H-g.

1333

1334

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 21:32:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free