Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wires, Kurt - Wirstam, Maud - *Virtanen, Eino - *Visby - Visirlinje - With, Mitzi - Vittorino da Feltre - Vives, Johannes Ludovicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WIRSTAM
m 1939 och 45, på 10 000 m 1939 och 45—48, i
stafett 1945—47 (inga tävlingar 1940—44) samt i
landskampen mot Sverige 1 000 m tandem 1945.
I orientering blev han 1944 finsk
budkavlemästare i IFK Helsingfors och 1946 tvåa i
matchen Stockholm—Helsingfors. E. M-a.
Wirstam, Maud,
orienteringslöperska
(f. Norberg 1918
10/i2), fru, Stockholm,
är med drygt 40
segrar troligen den mest
segerrika
orienterer-ska som finns.
Maud Wirstam
började i Örby IS men
övergick 1942 till IFK
Enskede. Hon blev tvåa i
SM 1943, 45 och 47, vann
DM 1947, i lag 1942,
45, 46 och 47, deltog i
det segrande laget i RM
i budkavle 1947, vann
matchen mot
Södermanland 1942 och mot [-Skåne—Göteborg—Småland-]
{+Skåne—Göteborg—Små-
land+} 1947. Hon är även
god skidlöperska, vann
DM 1945 (tvåa 1946 och 47, trea 1948) och i lag
1944—48.
Hennes man, Henry (f. 1913 27/io),
rederitjänsteman, var en av Enskedes bästa, vann
SM i budkavle 1941, DM i budkavle 1944 samt
i lag DM 1941 och 46. Han är klubbens
orienteringsledare sedan 1945. S. L.
*Virtanen, E i n o, tillhör ännu som
40-åring den finska brottareliten. Han blev
1946 i Stockholm europamästare i
mel-lanvikt, fri stil.
*Visby. — Gymnastik ordnades i Visby
i början av 1830-talet.
Till 1832 års skolrevision rapporterade
läroverkets rektor, att en »god Gymnastisk
Inrättning har på Skolans gård blifvit uppförd».
Detta hade skett dels på skolkassans
bekostnad, dels genom sammanskott av lärjungarna
och lärarna. Man hade emellertid misslyckats
med att få någon lärare i ämnet, och därför
hade regelbundna övningar vid inrättningen
upphört.
På 1840-talet ordnades medicinsk gymnastik
för kvinnor i Visby av provinsialläkaren på
Gotland, A. Andrée. Främst synes det ha
varit fråga om hållningsgymnastik för att
motverka snedhet m. m. I viss utsträckning
förbands med denna sjukgymnastik även
friskgymnastik för kvinnor. A. W-g.
Visirlinje, skyttet., ->-Armégevär, bd I,
sp. 255.
With, M i t z i, dansk fäkterska (f. Holst
1902 2i/i), är en av de bästa kvinnliga
fäktare Danmark haft.
With, som var dansk mästarinna 1925 och 28,
segrade i tävlingarna mellan svenska och
danska fäkterskor 1925 och 34 samt om Alfred
Hutton Memorial Cup i London 1928, vann EM
i lag 1932 och blev trea indiv. 1933 samt blev
trea i lag vid VM 1937. Hennes fäktning är
både effektiv med ett omväxlande spel och
elegant. Hon har erhållit flera hederspris för
vacker stil. N. H-n.
Vittorino da Feltre, italiensk främjare
av kroppsövningar (1378—1446), ägnade
sitt liv åt ledningen av en skola för
italienska ädlingars barn. Han har icke
efterlämnat några skrifter, men hans liv
och verksamhet äro väl kända genom
beundrande lärjungars brev och biografier.
Sin skola, Casa giocosa, som var ett internat,
styrde Vittorino som en fader för sina barn. I
mycket påminner han om -^Pestalozzi (bd V),
vilken f. ö. möjligen rönt påverkan av
Vitto-rinos idéer. Uppfostrans mål var icke i främsta
rummet kunskapstillägnande, även om detta
ägnades stor uppmärksamhet, utan en
harmonisk utveckling av intellekt, kropp och
karaktär. Vittorino lät därför de bokliga studierna
omväxla med sport och spel. Hurudant vädret
än var, skulle disciplarna alltid ut och få sin
dagliga kroppsövning, som bestod i lekar,
rid-ning, kapplöpning, brottning m. m. Särskilt
uppskattade han bollekar, hopp och fäktning.
Vid övningarna var han själv alltid
närvarande som ledare.
Vittorino da Feltres skol- och
uppfostrings-program synes ha spelat en icke ringa roll
som föredöme och inspirationskälla vid
utformningen av pedagogiska idéer, som blivit
normerande vid en del engelska internatskolor,
där sporten fått sig tillmätt ett stort utrymme
på programmet. — Litt.: W. H. Woodward,
»Vittorino da Feltre and other humanist
edu-cators» (1897). A. W-g.
Vives, Johannes Ludovicus, spansk
främjare av kroppsövningar (1492—1540),
humanist och tänkare, är en av
uppfostringskonstens stora gestalter. Han
framför i sina talrika skrifter bl. a. ett flertal
av de idéer, som italienaren -Wittorino
da Feltre (suppl.) tidigare tillämpat i sin
uppfostringsgärning.
Vives förklarar, att de ungas själs- och
kroppskrafter äro svaga och ringa. De måste
därför både unnas vederkvickelse och
träning. Man bör inlägga talrika pauser i de
intellektuella och bokliga studierna och låta de
unga därunder bedriva kroppsövningar. Detta
krav var revolutionerande för den medeltida
1351
1352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
