- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
1

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

INLEDNING.



»De se det ej, dock mina bud de lyda.»


Så låter en forntida sångare i indiernas heliga urkund
Rig-Veda Ordets gudinna Vak [1] säga om människorna.

Och underligt nog är det icke långt ifrån, att ej den
modärna språkforskningen vill instämma i dessa den
fornindiske skaldens ord.

Underligt nog säga vi. Ty språket är ingalunda någon
människan medfödd förmåga eller funktion, än mindre en
underbar gåfva, som en gång i urtiden på ett öfvernaturligt
sätt blifvit henne af högre makter gifven. Utan språket är
tvärtom en af människan själf småningom förvärfvad
färdighet
, och det har endast genom ett ständigt arbete under
årtusendenas lopp, i det att det oafbrutet gått hand i hand
med en stigande kultur, uppnått sin nuvarande, relativa
fulländning.

Det ligger ock i öppen dag, att så måste vara. Intet
barn födes, som bekant, talande till världen. Och det
förflyter i allmänhet en ej så ringa tid, innan barnet hunnit
lära sig denna konst, innan det kan ’tala rent’, d. v. s.
behärska språkets ljudförråd, och uttrycka sig ledigt och
riktigt. Erfarenheten visar äfven, att det trots alla nedärfda
nationella egendomligheter, beror af helt andra, yttre
omständigheter, hvilket språk det nyfödda barnet kommer att tala.
Ty om t. ex. ett af svenska föräldrar födt barn allt från sina
spädaste år uppfostras i Frankrike, lär det sig att tala


[1] Skr. vak, ack. vācam =
lat. vōx, ack. vōcem, fr. voix. Besläktadt
härmed är äfven ty. erwähnen. I skr. är c tecken för ett
palataliseradt
k-ljud, att uttala ungefär som k l. tj i sv. kär,
tjära
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free