Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af tvänne grannfolk det i kultur öfverlägsna skall utöfva
ett större inflytande äfven i rent språkligt hänseende än
det mindre civiliserade. I språkens värld har nämligen
bildningen långt större värde än rikedomen, och det händer
därför där vida oftare, att den obildade lånar af den bildade
än den fattige af den rike.
Väl är t. ex. vårt östra broderland ett fattigt land och
skall väl äfven så förbli, men dess mjuka, välljudande språk
kan ingalunda sägas vara armt, i vissa fall är det tvärtom
långt rikare än vårt, och likväl finna vi i finskan ett stort
antal svenska lånord, hvaremot de finska orden i vårt
modersmål äro lätt räknade. Men vi voro också långt förr än
finnarna ett relativt civiliseradt folk, och det är genom oss
de blifvit delaktiga af den västerländska kulturen. Af
liknande orsaker rönte ock svenskan under senare delen af
Medeltiden, då Hansestäderna behärskade hela den nordiska
handeln, ett synnerligen starkt inflytande af vårt södra
grannspråk lågtyskan. Det är ock af historiska och kulturella
orsaker lätt förklarligt, att vårt sjömansspråk är i hög grad
färgadt af holländskan, att vi hos modehandlaren skola få
höra en mängd från franskan, hos tonsättaren en mängd
från italienskan härstammande uttryck o. s. v., ja det vore
i sanning egendomligt, om ej själfva orden kaffe och te
likasom varorna, fast lika litet direkt som dessa, vore
importerade från Arabien och Kina.
De i såväl politiskt som kulturellt hänseende språkliga
stormakterna, såsom t. ex. sanskrit, grekiska, latin, franska,
engelska, tyska etc, söka ock utsträcka sina intressesfärer
långt öfver sina hemlands gränser, hvaremot småstaterna i
språkets värld vanligen blott kunna influera på sina
närmaste grannar. Så behärskade grekiskan en tid hela den
östra och latinet hela den västra delen af det romerska
riket. Men Roms stolta mål var att underkufva hela
världen, och troget sina traditioner har ock latinet ännu ur sin
graf sökt dana ett språkligt världsvälde. Allt från förra
hälften af Medeltiden ha äfven alla Europas tungomål — och
ej minst vårt eget språk — satt sig i skuld hos detsamma.
Så ega vi t. ex. en mångfald latinska lånord, af hvilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
