Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå under namnen Moallakat och Malabat, ega vi rester af den
arabiska poesien före Muhammeds tid. I Greklands på inskrifter
så rika jord finna vi de fornhelleniska dialekterna än mera
troget afspeglade än i den forngrekiska litteraturen, hvars
förstlingsverk äro de oupphinneliga homeriska hjältedikterna.
På de iguvinska koppartaflorna och på Tabula bantina[1]
ega vi de förnämsta minnesmärken som bevarats af de umbriska
och oskiska munarterna, dessa latinets af detsamma omsider
förkväfda systerspråk, medan andra fornitaliska inskrifter
berätta oss drag ur latinets egen barndom och ungdom. I
de etruskiska grafkamrarna möter oss det egendomliga, ännu
gåtfulla etruskiska tungomålet, och på Balkanhalfön söder
om Donau uppstod i 4:e seklet e. Kr. den första germanska
litteraturen genom biskop Wulfilas gotiska bibelöversättning.
Men dessa fornspråk ega ej blott i och för sig en oerhörd
betydelse för språkforskningen; de innehålla ock ej sällan
nycklarna till de modärna tungomålen. Så äro t. ex. de
romanska språken — italienska, spanska, portugisiska, franska,
rumänska etc. — ättlingar af latinet, de nutida indiska
språken i Pendsjab och Hindostan åtminstone delvis utflöden
ur sanskritspråkets djupa källa, den modärna persiskan en
telning af det språk, den fornpersiske storkonungen Darajavus
(Dareios Hystaspis) lät inrista på den höga klippväggen i
grannskapet af Behistun[2], och utan kännedom om de
angelsaxiska, fornnordiska och fornfranska tungomålen — andra
språk att förtiga — vore det näppeligen möjligt att förklara,
huru engelskan uppkommit. Så öppna för oss mången gång
de döda språken ingångsporten till de modärna, och dessa
senares äldre öden och härkomst skulle städse vara höljda
i sagans skymning, ett föremål för kanske stundom geniala,
men alltid vindlätta och rotlösa gissningar, om vi ej kunde
länka dem samman med deras egna för århundraden tillbaka
förklingade moderspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
