Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själfva marken i de gamla kulturlanden full af
forntidsminnen. Och vidrörda af forskarens trollspö vakna där de
döda lämningarna af en förgången värld åter till lif. Med
vetandets talisman, långt mäktigare än sagans, frammanar
paleontologen en urtida växtvärld ur dess tusen sinom tusenåriga
grift. För hans blickar sträcka ånyo Lepidodendrerna sina
greniga kronor i höjden, uppskjuta på nytt ur den sänka
marken fräkenträden sina jättehöga stammar, medan de
karboniska ormbunkarna utbreda sina gigantiska plymer i den
regntunga luften. Och språkforskaren uttalar sin mystiska
trollformel öfver tegelstenshögarna, där det forna Babylon
låg. Och stenarna varda bokstafligen ropande röster i öknen.
Den urgamla världsstaden reser sig åter ur gruset, dess
hängande trädgårdar blifva på nytt en underbar värklighet, och
det skyhöga tornet prunkar än en gång i all sin sagolika
forntidsprakt. Det blef enligt sägnen aldrig fullbordadt, ty
språken förbistrades och spriddes öfver jorden. Men
språkvetenskapsmannen vill dikta om den gamla myten och på
egen hand bygga tornet färdigt, ty för hans anande blick
hägrar redan i öster den framtida dag, då alla världens
isärflutna tungomål äro ledda tillbaka till sin ursprungliga källa
och kanske då äfven hopflutna till ett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
