Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundval af nordfranska dialekter ett för hela landet slutligen
gemensamt riksspråk, d. s. k. langue d’oui, som dock måste,
särskildt med det sydfranska språket — provençalskan eller
langue d’oc — utkämpa en hård och långvarig strid om
herraväldet. Det är af denna kamp mellan de nord- och
sydfranska folken, som vi höra ett återljud i historiens
berättelser om de rysliga albigenserkrigen och grefvarnes af
Toulouse förtviflade motstånd mot de franska konungarnes
segerrika vapen. Efter Medeltidens slut nedsjönk ock till
följd häraf det provençalska språket, hvarpå trubadurerna
diktat sina chevalereska kärlekskväden, till ett föraktadt
allmogemål.
Det var i främsta rummet det storryska Moskvas
härskare, som äntligen lyckades tillintetgöra den Gyllene
hordens öfvervälde, och storfurstendömet Moskva blef också
efter hand den kärna, kring hvilken det heliga Ryssland
omsider uppstod. Men på grund af dessa omständigheter är
äfven det ryska riksspråket baseradt på den storryska
dialekten, och troget den ryska våldspolitikens traditioner söker
det också med alla till buds stående medel förkväfva
de hvit- och lillryska dialekterna i västra och södra Ryssland.
Vända vi oss slutligen till vårt eget land, så finna vi,
att det är först sedan detsamma genom Folkungatidens
trenne kraftfulla härskare, Birger Jarl, Magnus Ladulås och
Torgils Knutsson erhållit en åtminstone yttre enhet, som
mot slutet af 1300-talet några ansatser till ett svenskt
riksspråk börja visa sig, ett förhållande, som under det
följande seklet allt mera utprägladt framträder. Hufvudsakligen
på den grund att det af den heliga Birgitta anlagda
Vadstena kloster under detta tidehvarf utgjorde brännpunkten
för det litterära lifvet i nästan hela den skandinaviska
Norden, var detta medeltidssvenska riksspråk i främsta rummet
bygdt på Östgötadialekten. Vid Reformationens utbrott var
emellertid den politiska tyngdpunkten definitivt flyttad till
Mälardalen, och där uppträdde äfven den egentliga
grundläggaren af vårt nutida riksspråk, den store reformatorn
Olavus Petri Phase, hvadan detta ock är väsentligen
baseradt på de s. k. Mälardialekterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
