Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att storindustrien och fabriksväsendet allt mer
utvecklats. Men härmed har ock följt en ständigt tillväxande
specialiseringstendens, så att man nu har särskilda fabriker
för snart sagdt hvarje särskildt industrialster, ja, till och
med åtskilliga städer och stadskomplexer ha blifvit så att
säga industriella specialhärdar. Så ha vi i England
strumpdistriktet med städerna Leicester och Nottingham,
knifdistriktet med Sheffield, klädesdistriktet med Leeds och
Bradford, metalldistriktet med Birmingham och
Wolverhampton, bomullsdistriktet med Manchester och Salford o. s. v.
Det är ögonskenligt, hvilka omgestaltningar i hela
samhällslifvet denna arbetets fördelning måste medföra. I
stället för den forna relativa jämlikheten emellan alla fria män,
uppkomma småningom en mängd allt skarpare skilda
yrkesklasser, hvilkas olika verksamhetsfält alstra mer eller mindre
skilda intressesfärer och åskådningssätt. I vårt jämförelsevis
demokratiska tidehvarf, i hvilket arbetets ära är mera
uppskattad än någonsin tillförne, vill man visserligen i
allmänhet, i teorien åtminstone, ej erkänna någon rangskillnad
mellan dessa yrkesklasser, utan sträfvandet går tvärtom ut
på att låta dem alla varda politiskt jämställda med
hvarandra med lika rättigheter och skyldigheter. Men detta
hindrar ej, att medlemmarne i desamma nödvändigt komma
att lefva i mer eller mindre skarpt skilda tankevärldar, som
endast till en viss grad intränga på hvarandras områden.
Kanske visar sig denna modärna klasskillnad
ingenstädes så tydligt som i språket, och i de nutida
kultursamhällena kan man därför ock med långt större skäl än
fordom tala om olika yrkesspråk, hvilka i afseende på
språkljuden, ordböjningen, ordbildningen och satsbyggnaden väl
äro fullt lika hvarandra, men äro desto mer skilda med
hänsyn till ordförrådet, ordens betydelse och användning.
Vi ega alla i vårt inre en — om vi så få uttrycka
oss — lefvande ordbok, som oupphörligen utgifves i en
oändlig mängd upplagor, i hvilka det upptagna ordförrådet
städse afpassas efter hvar och ens individuella behof.
Vissa ord i ett språk äro nämligen af en sådan
beskaffenhet, att vi alla dagligen och stundligen behöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
