Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
använda dem, såsom t. ex. gosse, flicka, barn, god, ond, vacker,
ful, ett, två, tre, jag, du, han, hon, äta, dricka, sofva, ligga
o. s. v. Dessa för oss alla gemensamma ord finnas därför
ock i alla dessa ordböcker, äro i dem så att säga
stereotyperade.
Men det gifves å andra sidan ett synnerligen stort antal
ord, hvilka på grund af sin betydelse endast under vissa
förhållanden behöfva användas, och det är just härigenom
de många yrkesspråken uppkomma, i samma mån
ordförrådet genom arbetets allt skarpare framträdande fördelning
varder allt mera växlande och söndradt i skilda grupper af
yrkestermer.
Så är det en själfklar sak, att t. ex. sjömannens
ordförråd i mångt och mycket måste vara ett annat än
’landtkrabbans’. Han talar nämligen om vant och stag, fock och
klyfvare, han kapar trossen, skaffar och purrar o. s. v., hvilket
allt för den senare ofta är, som det heter, ren hebreiska.
Föga mera begripligt är det ock för den oinvigde, när
sättaren talar om matriser, corpus, antikva, mellanslag,
afdrag, bröllop, lik, spis, cicero, halfcicero etc.;
eller när affärsmannen talar om trassent och endossent,
solaväxel, ’kapprock’, aktiva och passiva,
kontokuranträkningar, när han läser, att rågen är trög, men kaffe,
bomull och betsocker fast, eller när han säges göra i glas, trä,
kolonialvaror etc.
Ej heller torde enhvar känna sig fullt hemmastad hos
modehandlaren, där det är fråga om blonder, fichuer,
trimnings, cordonnetsilke, alpacka, flossa m. m., och det är
ej utan, att man i förstone spärrar upp ögonen, när man
ser honom i tidningarna annonsera efter en kortvaruit.
»Det mesopotamiske Sprog er et underlig Sprog», låter
den store Holberg Chilian säga till sin herre Ulysses. Och
detsamma kan med skäl sägas om vetenskapernas
mångskiftande tungomål. Ty där möter oss en fruktansvärd falang
af Abelska funktioner, digniteter och rötter, negativa och
imaginära kvantiteter, hyfsade och ohyfsade ekvationer,
syresyror, silikater, saltbildare, parallaxer, perturbationer,
opposition, perihelium och hela svärmen af aëroliter och meteoriter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
