Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slangen kan till följd häraf med en viss rätt sägas vara ett
vulgärt stadsmål, hvilket onekligen erbjuder vissa likheter
med de ofvan omnämnda landsmålen.
Ett af de mest betecknande dragen i detta gatspråk är
ordens och uttryckens efemära natur. De lefva i
allmänhet blott några dagar, veckor eller månader, sällan längre,
men hinna det oaktadt — hvilket ej är mindre karaktäristiskt
— inom denna korta tid ofta få en så vidsträckt bemärkelse,
att de som sannskyldiga blinda språktecken till slut
kunna på samma gång betyda allt möjligt och ingenting alls.
De förbrukas med andra ord mycket fort och på grund
däraf är omsättningen ock så mycket lifligare. Orden äro
dessutom till sitt ursprung vanligen synnerligen dunkla, äro
lika fattiga på anor som Kolingen och Bobban med flera
dylika notabiliteter, i hvilkas mun vi höra slangspråket i
dess mest genuina renhet. Ty det torde åtminstone tills
vidare vara försiktigast att ej yttra något bestämdt om
kvantingens eller hans fjällas extraktion. För att taga några
andra exempel ur högen anföra vi här ur Stockholmsslangen
orden byling (= polis), rör (= benkläder), skör (= hår,
hvilket obestridligen vore frestande att sammanställa med det
isl. skor, gen. skarar i samma betydelse), skaft (= fästman),
väpa (= rock), jamare (= en sup), bondvisjan (=
landsbygden), aflång (= ogin, kitslig), sjafvig (= förträfflig), den
lyckade bildningen munpinne (= cigarr) o. s. v. Hit höra
ock jox (= ett tråkigt göra, arbete i allmänhet) med dess
afläggare joxig samt jobb, jobba och jobberi, hvilka ord redan
kunna anses tillhöra riksspråket. I sammanhang härmed må
anmärkas, att detta torde stå i ett större beroende af slangen,
än man vanligen föreställer sig, och månget i detsamma till
sitt ursprung dunkelt ord, i synnerhet om det har bismak
af något simpelt, har sannolikt uppkommit på detta sätt.
Så är väl t. ex. fallet med de föga vackra benämningarna
skynke och stycke på mindre väl beryktade kvinnor, och
troligen så äfven med en mängd uttryck, som referera sig till
det sexuella området, ty ’kärt barn har många namn’ och
slangspråket är i detta hänseende mycket rikt.
Detta på stadens bakgator och i dess utkanter så frodigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
