Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(a. a.) anför vidare efter G. v. der Gabelentz om en liten
tysk gosse, att »runda saker betecknade han i allmänhet
med roten m-m, men använde denna med flere variationer.
Både månen och en ordinär tallrik kallades mem; ett stort
rundt fat benämnde han mom eller mum, men de många
små stjärnorna på himlen fingo heta mim-mim-mim-mim-mim.
Till sin far sade han som andra barn vanligen papa, men
då han fick se fadern i hans stora respäls, föreföll denne
honom så väldig, att han kallade honom pupu.»
De här anförda exemplen erinra till en viss grad om
det upprepande af ljud och stafvelser man så ofta finner i
mer eller mindre vilda folks tungomål, såsom de polynesiska
namnen Honolulu, Ururutu, Nonouti, de amerikanska Titikaka,
Chihuahua, Minnehaha etc., och en efterhärmning af denna
språkets ’barbariska’ struktur påträffa vi i den högt bildade
hellenens föraktliga benämning på alla honom i civilisation
så underlägsna folk: barbarer (βάρβαροι l. βάλβαλοι = de,
som ej kunna tala som människor, utan endast babbla).
Men äfven i själfva böjningen och formandet af orden
erbjuder barnspråket mycket af intresse. Så höra vi
stundom våra småttingar säga äpplon efter mönstret af päron,
plommon, hallon, plur. handar i st. för händer efter hundar,
dagar. Liknande nybildningar äro gedde, bedde, dradde för
gaf, bad, drog m. fl., omformningar i hvilka språkets
uppväxande och i de flesta fall framtidsrika tendenser och
böjelser visa sig. Likasom slangord kunna understundom
äfven dylika barnord blifva upptagna i riksspråket. Så torde
t. ex. vara fallet med dadda, för att ej tala om de öfver hela
jorden spridda mamma och pappa.
I de förra egendomligheterna tror sig språkforskningen
ha skäl att se en antydan om, huru språket först
uppkommit, vill i dem spåra en svag återklang af det språk,
mänskligheten en gång i urtiden talade, då denna ännu befann
sig i sin späda barndom; i de senare tycker hon sig
däremot förnimma en förklang till framtidens vardande
tungomål, en profetia om de böjningar och bildningar, som då
omsider skola blifva de tongifvande. Och därför älskar hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
