Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I språkets så ytterst konventionella värld råder det,
som bekant, en månggradig, noggrannt iakttagen rangskillnad
mellan finare och simplare former och uttryck. Endast ett
par satser äro i regeln tillräckliga, för att man ganska exakt
skall kunna afgöra, till hvilket bildningslager den eller den
personen hör. Till och med blott accentueringen af ett enda
enstaka ord kan härvidlag stundom vara till fyllest, som
t. ex. koléran i stället för kóleran, fúndera i stället för
fundéra etc. Det gamla ordstäfvet, att som man är klädd, blir
man hädd, eger visserligen sin fulla giltighet under alla tider.
Och den elegante plebejen kan ock, så länge han är tyst,
få gå och gälla för en patricier, om man än på grund af
ett visst något, en viss dragning åt smaklös prålighet,
misstänker, att det ej är så helt beställdt med hans anor. Men
i och med detsamma han öppnar munnen, ligger hans
härkomst för en hvar i öppen dag. Å andra sidan kan ock
den värklige gentlemannen väl för en tid dölja sin högre
odling under arbetsblusen, men om han endast yttrar ett
par ord, märker man genast, att denna hans dräkt blott
är för tillfället lånad. Så skvallrar språket oupphörligt om,
till hvilken bildningsklass man rätteligen hör, är kanske det
säkraste kännetecknet på graden af den enskilde personens
själsodling i yttre och ytlig bemärkelse.
Men intet kan vara språkforskningen mer likgiltigt än
denna ordens och uttryckens häfdvunna rangrulla. Hennes
enda sträfvan är nämligen att finna sanningen, och denna
är vanligen en biltog främling i konvenansens förkonstlade
värld. Och väl vetande, att ingen ljudförbindelse, ingen
ordbildning eller konstruktion kan i och för sig sägas vara
nobel eller simpel, utan att allt detta uteslutande beror af
bruket, är därför Ordets gudinna oföränderligt densamma
mot alla dessa språkets varianter, eger bland dem lika litet
några favoriter som några styfbarn. I hennes gästfria
boning äro de alla således lika välkomna. Där sitta ock sida
vid sida konung Henrik IV och Madam Rapp, och där höjer
den gamle gustavianen Leopold sitt glas mot sina
bordsgrannar, de bålde dryckeshjältarne Movitz och Mollberg,
medan Ulla Vinblad beskäftigt går omkring och ifyller dessas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
