Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ej blott utländska, utan afven inhemska och
nedärfda ljud eller ljudförbindelser, kunna vara så obekväma
eller rent af motbjudande, att man söker på alla sätt
undvika dem. Så ha t. ex. germanerna städse haft en djup
aversion för förbindelsen sr och ersatt den med str. Det
urg. *sraumaz (besläktadt med skr. srávāmi = jag flyter)
har därför ombildats till *straumaz > ty. Strom, eng.
stream, isl. straumr, sv. ström. På samma sätt har i långt
senare tid den fsv. sammansättningen husfru > *husru
(genom utstötande af f i konsonanthopningen) blifvit hustru.
Ja, det berättas, att folkskollärarna i Västergötland knappt
kunna lära sina disciplar att säga Israels barn, ty hur
de än försöka, blifver svaret oföränderligt detsamma: ’Istraels
barn’. I dessa småttingars ljudförråd finns väl den ytterst
vanliga förbindelsen str, men ej sr, och de ersätta därför
den senare med den förra. Och sr finns ej heller i vårt
modersmål öfver hufvud taget annat än i tydligt kända
sammansättningar som t. ex. gräsrik, husröta etc. Så kan ett
språk stundom hysa en synnerlig förkärlek för vissa ljud
och ljudförbindelser (t. ex. str), och en lika intensiv
motvilja för andra (t. ex. sr). Och den yttersta grunden härför
kan ej gärna vara någon annan än den, att ofta
förekommande ljud eller ljudförbindelser på grund af inrotad vana
falla sig lättare att uttala än mera sällsynta.
I samband härmed må påpekas, att det är likgiltigt,
huru många eller huru få exempel det gifves på en
ljudöfvergång. Blott den inträder konsekvent i alla de fall, där
den bör inträda, är den naturligtvis en lagbunden företeelse.
Vi ha med dessa ord sökt angifva några af de viktigaste
orsakerna till ljudöfvergångarna. Vi skola nu taga dessa litet
närmare i skärskådande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
