- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
63

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däraf, att man mer eller mindre afsiktligt söker i uttalet
återgifva dess skrifna form etc., och alltså ytterst framalstrade
af psykiska anledningar.

De ofvan omnämnda formerna geväder, bevädring etc.
äro sålunda framsprungna ur ett öfverdrifvet noggrannt
uttal och liknande är förhållandet med ’inom år och dag
i motsats till ’i da’ etc. genom direkt inflytande från skriftspråket.

Ej häller är det väl något värkligt undantag från någon
ljudlag, att det — som Kock (a. a.) anför — jämte va falls?
äfven heter hva(d) befalls. Ty, som Kock träffande
anmärker, förekommer det senare, omsorgsfullare uttalet endast
då, när man värkligen menar något med denna fras, hvaremot
det förra är allmänt brukligt, när detta uttryck nedsjunkit
till en nästan betydelselös fråga. De psykiska faktorerna
äro således i dessa fall ej desamma. Ett annat liknande
exempel är det äfvenledes af Kock anförda mera sporadiska
och så att säga kyrkliga uttalet fördömelse jämte det
allmänna fördömmelse. Det förra uttalet liksom förutsätter en
religiös eller åtminstone teologisk stämning och förekommer
därför ock endast i en alldeles särskild användning.[1]

Det torde framgå af det nu yttrade, att det visserligen
gifves från ljudlagarne mångfaldiga undantag af växlande
art och kynne, men äfven att i och med detsamma man
kan uppvisa de speciella orsakerna till dessa afvikelser,
upphöra de att i egentlig mening vara undantag. Därför är det
också språkforskarens uppgift att söka finna dessa orsaker
och därigenom förvandla undantagen från att vara ett
upphäfvande till att blifva ett bekräftande af regeln.

*



Såsom ytterligare exempel på ljudöfvergångar vilja vi
bland annat anföra några drag ur den s. k. germanska


[1]
Det synes förf. som Kock (a. a. sid. 130 ff.) i sin opposition mot
den s. k. junggrammatiska skolans uppfattning af ljudlagarnes
undantagslöshet argumenterade något vid sidan af saken, ty att ljudlagar af
psykiska anledningar oupphörligt kunna blifva paralyserade eller upphäfda, är väl
ett länge sedan allmänt erkändt faktum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free