- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
79

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungliga ritningen. Men de äro ej heller byggda på
tankens fasta berggrund, utan på bekvämlighetens och lättjans
lösa sand.

*



Det händer oss litet hvar då och då, att vi låta
undslippa oss ett ’väsjöte’, ’ösjöté, ’gäsjifvare’, ehuru vi alla så
innerligen väl veta, att det heter västgöte, östgöte och
gästgifvare. Hvad är skälet härtill? Språkforskaren svarar oss,
att detta beror allenast därpå, att förbindelsen stj redan för
ett par sekler tillbaka öfvergick till sj-ljud och att detta
uttal ljudlagsenligt allestädes måste göra sig gällande, där stj
förekommer, alltså ej blott i stjäla, stjälk, stjärna etc., utan
ock i ’västjöte’, ’östjöte’ och ’gästjifvare’. Godt och väl, men
hvarför uttala vi då dessa ord stundom äfven med stj?
Helt enkelt därför — svarar han oss — att vi associera dessa
sammansättningar med Västergötland, Östergötland samt med
gäst och gifva, i det att vi mer eller mindre medvetet
reflektera öfver, huru dessa ord äro bildade, och denna vår
egen psykiska värksamhet upphäfver ljudlagens. På samma,
sätt förhåller det sig — fortsätter han — med
sammansättningar i allmänhet. Så länge dessa äro tydligt kända, äro
ljudlagarna i regeln tämligen maktlösa, hvilka åter fritt
och otvunget få husera i sådana, hvars bildning är dunkel
eller förgäten, ty dylika sammansättningar erbjuda inga
anknytningspunkter för idé-associationernas trefvande antenner.
Låt oss t. ex. jämföra följande klara och så att säga skymda
sammansättningar:
husfrid )( hustru (< husfru),
brudpar )( ’bruggum’(< brudgum)[1],
gudbarn )( ’guffar’ (< gudfar),
barnsben )( da. barsel (< barnsøl).[2]


Likaså rospiggar < fsv. roþsbyggiar (= innebyggare i


[1]
Af fsv. gume (=lat. homo) = man.
[2]
Jfr sv. graföl, arföl, af öl = dryckeslag, kalas, gästabud. I
konsonanthopningen rns har n uttstötts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free