- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
81

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

> nsv. bröt — bröto, fsv. fløgh — flugho > nsv. flög —
flögo,
och endast några få till denna grupp hörande verb
göra ännu en svag opposition mot denna utjämning, såsom
klöf — klufvo, kröp — krupo. I danskan och tyskan har
denna ombildning nästan undantagslöst blifvit genomförd,
såsom t. ex. sv. gaf — gåfvo )( da. gav — gave, sv. var
— voro
)( da. var — vare, sv. band — bundo )( ty. band
— banden,
sv. tvang — tvungo )( ty. zwang — zwangen etc.[1]

Svagare är visserligen bandet mellan infinitiven (eller
rättare presens-stammen) och supinum, hvadan vi ock ännu
ha sådana vokalväxlingar som binda — bundit, bära —
burit, ligga — legat, bryta — brutit
etc., men äfven här
vill utjämning inträda, och mycket ofta får man höra ett
brytit, knytit, flygit o. s. v., för att ej nämna sådana vulgära
former som dricki(t), skäri(t) och det efter pret. låg bildade
låga(t).

Denna känsla af samhörigheten mellan verbets alla
former visar sig ock i sådana ombildningar som fsv. biuþa —
bøþ — buþo — buþen
> nsv. bjuda — bjöd — bjödo
— bjuden,
sv. stjäla — stal — stulit > da. stjæle — stjal
— stjålet,
sv. hjälpa — halp — hulpen > da. hjælpe —
hjalp — hjulpen
o. s. v.

Ett sådant nedsläpande af j’et ur presens-stammen jämte
omformning af hela temat efter typen bjuda — bjöd, ljuga
— ljög
uppträder i verben sjunga och sjunka.
Ursprungligen hörande till klassen binda — band, finna — fann (jfr.
ty. singen — sang, sinken — sank) hade de i fsv. följande
tema:

siunga — sang — sungo — sungen,
siunka — sank — sunko — sunken.


Genom den relativa likheten med

biuþa — bøþ — buþo — buþen



[1]
En motsatt utjämning från plur. till sing. torde, åtminstone på
nord. botten, vara rätt sällsynt. Åt — åto är på grund af identiteten med
lat. ēdi — ēdimus ett urgammalt arfgods och kom — kommo, sof —
sofvo
(? = skr. aorist. ágamam — ágamāma, ásupam — ásupāma) kunna
äfven så vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free