Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen / 93 (1899) Author: Karl Ljungstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter lat. verb af typen tribuo — tribui — tributum
såsom acuo, minuo, induo etc. har i vulgärlatinet part. pret.
på -utus inträngt först i de verb som hade perf. på -ui,
såsom habeo — habui — habitum, teneo — tenui — tentum, debeo —
debui — debitum och sedan äfven i andra verb, såsom venio
— veni — ventum, vendo — vendidi — venditum etc. Dessa
vulgärlatinska former ha sedan framalstrat de nuvarande
italienska och franska. Så t. ex.

vulgärlat.		ital.	fr.
habutus	>	avuto,	eu,
tenutus	>	tenuto,	tenu,
debutus	>	dovuto,	du,
volutus	>	voluto,	voulu,
parutus	>	paruto,	paru,
venutus	>	venuto,	venu,
vendutus	>	venduto,	vendu etc.

Däremot kvarlefver det klassiska latinets part. perf. fem.
debita och vendita i de till substantiv öfvergångna part. perf.
ital. detta, fr. dette (= skuld), ital. vendita, fr. vente (=
försäljning), emedan dessa former härigenom lösryckts ur
verbalböjningens systemtvång.

Det lat. uttrycket dulci mente (af mens, gen. mentis =
själ, sinnelag) betyder naturligtvis ’med mildt sinnelag’. Vi
återfinna emellertid detsamma såsom ett ord med rent
adverbiell betydelse i ital. dolcimente och fr. doucement(= ljuft,
mildt). Utgående från sådana sammanställningar har
nämligen detta -mente, -ment nedsjunkit till en blott adverbiell
afledning och därför ock småningom blifvit tillfogadt hvilket
adjektiv som hälst. Så t. ex. ital. facilmente (= lätteligen),
parimente (= lika), ottimamente (= bäst), pessimamente (=
sämst), fr. seulement (= endast), certainement (= visserligen),
immédiatement (= omedelbart), autrement (= annorlunda)
etc. Söka vi inlägga den lat. betydelsen af mens i dessa
uttryck, blifva uppenbarligen åtskilliga bland dem
fullkomligt meningslösa.

Vi dana gärna maskulina smeknamn af typen Kalle,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>