- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
107

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likbetydande eller synonyma ord ha alldeles samma
bemärkelse, hvadan man ock jämfört dem med oliksidiga, i lika
stora cirklar inskrifna månghörningar, ty de tyckas
visserligen upptaga lika stora ytor, men lägger man dem på
hvarandra, passa de aldrig riktigt i hop. Så äro t. ex. exposition
och utställning ej fullt sammanfallande, ehuru de godt kunna
utbytas mot hvarandra. Vid det förra uttrycket tänker man
nämligen mera pä sakens passiva sida — att föremålen
exponeras —) vid det senare åter mera på den aktiva — att
man utställer föremålen. Lika litet täcka gosse och pojke
fullkomligt hvarandra. Ty vid det förra känner man en
viss benägenhet att tänka på en snäll och beskedlig
»mammas gosse», vid det senare vill däremot lätt bilden af en
ostyrig gatpojke skymta fram, hvarför ock sammansättningen
*gatgosse liksom förbjuder sig själf. Så kunna ofta tvänne
synonyma ord leda tanken i olika riktningar och framkalla
vidt skilda idé-associationer.

Det är därför äfven — i förbigående sagdt — en långt
större konst, än man i allmänhet tror, att kunna öfversätta.
Innehållet och tankarna, till och med bilderna och
stämningen kunna väl någorlunda återgifvas, men själfva färgen
och doften i originalet äro vanligen borta. Äfven den bästa
öfversättning kan därför liknas, ej vid en kopia, utan endast
vid ett — låt vara synnerligen troget och lyckadt —
träsnitt af en oljefärgstafla; det är blott i teckningen, ej längre
också i färgbehandlingen, som konstnärens förmåga och
individualitet kunna gifva sig till känna.

Men äfven från en annan, djupare synpunkt kan ett
ords betydelse växla, i det att man kan så att säga se det
i olika dagrar. Så t. ex. betraktar botanisten en sällsynt
ros med vetenskapsmannens ögon och fäster sig vid dess
säregna karaktärer och kännetecken, medan orangören mera
ser på densamma från affärssynpunkt och undrar, om det
skulle löna sig att odla den i stor skala, och balhjälten
egentligen blott tänker på, hvilken furore han skall göra, när
han uppträder med densamma i knapphålet. Eller ett nytt,
sinnrikt konstrueradt gevär väcker officerens odelade
intresse, och han betraktar det med fackmannens kännarblick,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free