Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna senare är fullkomligt enrådande i afledningen fäaktig
och sammansättningen fähund.
Likaså brukas ock en mängd andra djurnamn som
förklenande benämningar på personer, såsom åsna, räf, svin
— äfven den komiska sammansättningen svinpäls —
dromedar, kamel, oxe, får m. fl. Speciellt är detta vanligt i
sammansättningar, som brödget, snålvarg, fyllhund, fyllkaja,
ballejon, brumbjörn etc.
Det sista ordet — björn — har dessutom en alldeles
särskild betydelse, nämligen fordringsegare, egentl. väl ’en
brummande, ovettig karl’, med hvilken det är både lätt
begripligt och förlåtligt, att en borgenär ofta erbjuder en viss
likhet. Och härur ha vidare utvecklat sig
sammansättningen björnbref och verbet björna.
Vårt nu af ett ideligt släp och slit utmärglade och —
runstenarnas auk och tyskans auch — har en gång haft en
fyllig och saftig betydelse, ty det är egentligen intet mer
och mindre än imperativen af öka, isl. auka. Han och
hon’ betydde således ursprungligen ’han, lägg därtill hon’.
Vid korset (< lat. crux), det förfärliga ’dödsträdet’,
fastnaglades fordom ’ogärningsmän’ för att på ett kvalfullt sätt
aflifvas. Genom Jesu död på korset har detta ord emellertid
blifvit en symbol för lidande i allmänhet, och att ’man bär
sitt kors betecknar nu, att man tåligt och undergifvet bär
den pröfning, som blifvit en tillskickad af en kärleksrik
försyn. Detta ohyggliga pinoredskap har således nu fått
bemärkelsen af den ädlaste och högsta religiösa resignation.
Skr. udhar, gr. οὖθαρ (uthar) och lat. uber betyda alla
’modersbröst’, ’spene’. Men gr. οὖθαρ kan äfven ha
bemärkelsen ’fruktbar åker’, och det af lat. uber härledda ubertas
betyder ’ymnighet’. På det germ. området återfinna vi
ordet i ty. Euter och eng. udder (= spene, jufver). Men
härmed äro de isl. orden auðr (= rikedom) och auðegr (= rik)
= got. audags (= salig) besläktade och likaså isl. auðna,
som betyder ’lycka, framgång’. Men det är ofta nog blott
en lycklig slump, att man har lyckan med sig, och därför
har det härmed sammanhängande isl. part. auðenn kommit
att betyda (’af lyckan, slumpen) beskärd, tilldelad’. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
