Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord heter i fornsvenskan øþen, neutr. øþet, och det är, som
vi förut nämnt, ur denna sista form, som genom
missförstånd vårt öde uppkommit. Och härmed torde vi ha
lämnat ett exempel på en kedja af betydelseöfvergångar, i
hvilken den första och den sista länken ej förete den minsta
likhet.
Till sist må anföras de nu ofta använda termerna
konkret och abstrakt. Det förra är part. perf. af det lat. verbet
concrescere = ’sammanväxa’ och betyder således
ursprungligen ’sammanvuxen’ > ’tjock’ > ’påtaglig’. Det senare är
part. perf. af det lat. verbet abstrahere = ’fråndraga’ och
betyder alltså egentligen ’fråndragen’, > ’afsöndrad’ >
’lösryckt från det — sit venia verbo — konkreta underlaget’. —
Det är således, som vi se, först genom dessa
öfverflyttningar af ordens betydelser, som det blifvit oss, stoftets barn,
möjligt att i språket ej endast höja oss till abstraktionens
rymder, utan äfven närma oss den öfversinnliga världen. —
Exempel på den motsatta utvecklingen — från det
andliga och abstrakta till det kroppsliga och konkreta — måste
naturligtvis, såsom stridande mot strömmen, vara ganska
sällsynta. Men ett och annat finnes dock.
Så kan just ordet andlig stundom få en rätt begränsad
och konkret bemärkelse, t. ex. ’det andliga ståndet’ (=
prästerskapet), ’sedefördärfvet hos de andlige’ (vid t. ex. Luthers
uppträdande) o. s. v.
Ett annat, synnerligen belysande exempel — hvarför
vi ej kunna underlåta ätt nämna det — är blygd, hvilket
jämte sin allmänna, vanliga betydelse äfven kan beteckna
en kroppsdel.
Vidare kunna anföras det danska avis — i äldre svenska
och ännu någon gång förekommer avisa — < fr. avis
’underrättelse’ < lat. part. perf. advisus af visus ’sedd’, samt
det synonyma svenska tidning, äldre tidende ’underrättelse’.
I »Post och inrikes tidningar» ha vi ännu ett kvardröjande
minne af detta ords forna abstrakta betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
