Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För vår nysvenska uppfattning gestalta sig sak-en,
barn-et, gosse-n, rike-t, saker-na, barn-en, rike-na som
böjningsformer af sak, barn, gosse, rike, endast betecknande att dessa
substantiv stå ’i bestämd form’. Annorlunda var det förr
och det till och med för ej så ]änge sedan. Ännu på
1100-talet var detta nuvarande flexionssuflix -(e)n, (e)t, -na, -a
ett själfständigt demonstrativ-pronomen en(n), et etc. =
’den, det’, som sattes efter substantivet och till följd däraf
småningom hopsmälte med detta. Denna process se vi
försiggå midt för våra ögon i de äldsta isländska
handskrifterna. Något tvifvel om, att dessa ’flexiönsformer’ saken,
barnet etc. i äldre tid varit sammansättningar, kan således
ej finnas.
Af språkhistoriska skäl veta vi ock, att vårt passiva
flexionssuffix -s endast är en reducerad rest af
reflexivpronominet dat. *siR > fsv. saer, som ännu lefver kvar i
uttrycken ’i sär’, särskild, säregen. I obetonad ställning har
vokalen utstötts, hvarpå sR assimilerats till ss, hvilket sedan
såsom obetonadt förenklats till s.[1] I samma funktion
förekom ock, speciellt i isl. och fno., ack. sik af samma
pronomen i den reducerade formen sk. Det är alltså blott ett i
betydelsen kvardröjande minne, då deponentiella och reflexiva
verb i nsv. ännu kunna vara synonyma, såsom hämnas och
hämna sig, giftas och gifta sig, förvånas och förvåna sig etc.
I sin yngre passiva bemärkelse kan åter denna bildning
till och med komma att betyda motsatsen till den reflexiva,
såsom t. ex. försörjas och försörja sig.
Se vi närmare efter, hvilka roller dessa nu nämnda
suffix spela, så märka vi, att de endast tjäna till att på ett
yttre och ytligt sätt närmare bestämma hufvudordets
betydelse, utan att egentligen kunna sägas förändra densamma.
Ty sak och sak-en, försörja och försörjas ha samma inre
bemärkelse — de tillfogade suffixen angifva blott, att denna
ses från olika synpunkter, hvarigenom ock ordets relation
till andra ord merendels antydes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
