Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lånord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordiska tillsatser starkt uppblandade angelsaxiskan (eller
fornengelskan), som engelskan omsider utvecklat sig. Och
detta, som vi sade, med det germanska elementets seger,
ty ehuru ungefär 5/7 af det nuvarande engelska ordförrådet
äro af fransk extraktion, är dock språkets kärna — de
alldagliga, oumbärliga orden, såsom father, mother, thing, day,
go, drink, eat, ly, good, great, little, one, two, three, I, you,
that, who o. s. v. — likasom dess flexion och struktur af
germansk härkomst, och de talrika romanska lånorden bilda
därför endast en mängd skal kring denna kärna, af hvilka
endast de innersta såsom forest, flower, tempest, judge etc. —
äro fullt invuxna i densamma.
Vårt modersmål har ock rönt ett stort inflytande från
andra språk, änskönt i långt mindre grad än engelskan.
Med kristendomens införande under Vikingatiden och
följande sekler inkommo en mängd grekiska och latinska ord,
hvilka nu så försvenskats, att vi ej längre märka deras
främmande börd, såsom t. ex. biskuper < gr. ἐπίσκοποσ,
(episkopos) ’uppsyningsman’, klærker ’klerk’, ursprungligen af
gr. κλῆροσ (klēros) ’lott’, fonter ’dopfunt’ < lat. fons, gen.
fontis ’källa’, mæstare, < lat. magister ’öfverhetsperson’ etc.
En långt större invärkan rönte vårt språk under senare
Medeltiden från medellågtyskan, speciellt genom
Hansestädernas handelsvälde, samt äfven från fornfranskan genom
det då i Norden inträngande riddarväsendet. Så äro en
massa ord för handel, handtvärk, förvaltning etc. hämtade
från medellågtyskan, däremot uttrycken för det finare
umgängeslifvet ofta från fornfranskan. Så t. ex. betala < mlt.
betalen, filter < mlt. filt, køpenskaper < mlt. kopenschap,
baner ’banér’ < ffr. bannière, kompani < ffr. compagnie etc.
Under Reformationstiden inträder, särskildt genom Luthers
skrifter, ett högtyskt inflytande, och under vår stormaktstid
blir vårt modersmål till stor del i onödan öfverlastadt af
franskt långods, då till följd af Frankrikes öfvermakt under
Ludvig XIV:es tidehvarf den franska litteraturen och de
franska sederna och modet blefvo mönster för nästan hela
Europa. Samtidigt importerades ock en mängd uttryck från
det genom humanismen återuppväckta klassiska latinet. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
