- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
143

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lånord.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

< lat. dies solis, måndag < lat. dies lunæ, torsdag, ty.
Donnerstag < lat. dies jovis etc., hvilka tydligen redan fabricerades
i heden tid. Af mycket ung ålder äro däremot järnväg
< fr. chemin de fer, ångkvarn < ty. Dampfmühle, fr.
moulin à vapeur, världsutställning — efter första
världsutställningen i London 1851 — < ty. Weltausstellung etc.
Andra exempel äro ståltråd < ty. Stahldraht, ordskatt < ty.
Wortsehatz, oupphörlig < ty. unaufhörlich och en mängd i
detta arbete använda termer, såsom omljud < ty. Umlaut,
ljudlag
< ty. Lautgesetz, ljudöfvergång < ty. Lautübergang,
nyhögtyska
< ty. neuhochdeutsch o. s. v.

Dylika bildningar äro i vårt språk till och med så
vanliga, att man ibland knappt vet, hvad som är i denna
mening lån eller icke. Då nämligen materialet i desamma är,
som vi se, rent svenskt eller åtminstone såsom sådant
uppfattadt, och fabrikationen sker efter mönstret af ett språk —
t. ex. tyskan — hvars ordbildningssätt i det hela är
detsamma som vårt eget, är gränsen mellan det inhemska och det
efter främmande förebilder danade ordförrådet ofta svår att
draga och kan stundom blott bestämmas genom en språkhistorisk
detaljundersökning.

Liksom den enskilde individen genom dagligt umgänge
med en annan honom öfverlägsen person mer eller mindre
medvetet söker rätta sig efter denne, vill känna hans
känslor, tänka hans tankar, ja till och med tillegna sig hans
yttre sätt och later, likaså har ett fattigare eller ett i
kulturellt hänseende mindre lyckligt lottadt tungomål en naturlig
böjelse att efterhärma sitt mera rikt utrustade släkt- och
grannspråk, hvilket det till stor del har att tacka för sin
egen odling. Och äfven rörande dessa så att säga mera
hemliga skulder kan det således vara ganska oskyldigt.

*



När tvänne eller flera af en eller annan anledning för
tillfället åtminstone jämnstarka språk stöta i hop, uppstår i
allmänhet ett s. k. blandspråk. Det karaktäriseras
vanligen ej endast däraf, att ordförrådet är, som namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free