Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bolin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Bolin, sjöt, tåg, fästat i kanten på
råseglen för att styva dem vid
kryssning.
Bolometer, gr., ett slags termometer
för uppmätning av de yttersta
minima i temperaturen.
Bölus, gr., min., en slags
sammansättning av olika mineraliska
jordarter, användes dels till färgning
av vissa preparat, dels till att
utplåna oljefläckar.
Bom, sjöt., ett rundhult, som tjänar
till att utspänna storsegel nedtill.
— Term i kägelspel o. vid
skjutning = fel. — Bomma, ej träffa
målet.
Bomb, fr., större ihålig järnkula, fylld
med sprängämnen, avsedd att
åstadkomma förödelse.
Bombardera, fr., beskjuta med bomber.
Bombardemang, ihållande o.
effektiv beskjutning med bomber o.
brandproj ektiler.
Bombardöng, fr., ett slags basbasun.
Bombasin, fr., ett slags ylle-, fordom
även sidentyg.
Bombåst, gr., svulstigt, högtravande
talesätt. ’ Bombastisk, skrävlande,
ordståtande.
Bömbyx, zool., silkesfjäriln; den råa
silkesmassan.
Bon, fr. (1. bång), god, bra; varje
slags kassa-anvisning. Bons du
trésor (bång dy tres ar),
skatt-kammaranvisningar.
Bona, lat., gods, förmögenhet.
In-gnida en träyta med vax; polera.
Bona, ty., göra en träyta glatt genom
ingnidning med vax.
Bon ami fr. (1. bång-nami), god
vän. Bonne amie, väninna.
Bonanza, sj?., utomordentligt rik
silvermalmfyndighet.
Bona officia, lat., tjänstvillighet;
be-medling.
Bonbon, fr. (1. bångbång), godsaker,
konfekt, namnam.
Bonchretien fr. (1. bångkretiäng),
ett slags stora päron, av allmogen
med förvrängt namn "bunkatiner",
Bond, eng., skuldförskrivning,
obligation.
Bonde, av gammalnordiska hoandi,
bofast, besuten.
Bon gré mal gré, fr., med godo 1.
ondo; antingen man vill eller ej. j
Bonheur, fr. (1. bång’n’ör), lycka,
lycklig händelse.
Bonhomme, fr. (1. b å ng’ n’ åm),
god-hjärtad människa, hedersman;
beskedligt kräk. Bonhomie,
godmodighet, godhjärtenhet, enfald.
Bonificèra, lat., gottgöra, giva
skadestånd. Bonifikation, gottgörelse,
skadestånd.
Boniterlng, lat., sättet att medelst
siffror angiva värdet av
egendomsdetaljer, såsom jord, förråder,
kreatur, byggnader m. m. Bonitèt, en
saks speciella värde 1. godhet.
Bonjour, fr. (1. bång schur), goddag.
Bon mot, fr. (1. bång må’), kvickt
infall.
Bonne, fr. (1. bånn), uppfostrarinna,
lärarinna i familj.
Bonne amie, fr. (1. bånn ami),
väninna; sällskapsdam åt de yngre
i en familj.
Bonne fortune, fr. (1. bånn fortyn),
lycklig tillfäUighet, tur.
Bon sens, fr. (1. bång säng), sunt
förnuft, vanligt förstånd.
Bon soir, fr. (1. bång såär), god
afton, god natt.
Bon ton, fr. (1. bång tång), god ton,
fint o. angenämt umgängessätt.
Bönum, lat., det goda. Commüne
bönum, gemensam tillhörighet
Summum bonum, det högsta goda’
Bönum et aequum, lat., rätt o. billigt.
Bönus, lat., god. Bönis auspiciis,
under gott förebud.
Bonus eventus, rom. myt., skördens
gudomlighet.
Bonvivant, fr. (1. bång vi v äng),
goddagspilt.
Bonz, buddhaistisk präst 1. munk i
Japan 1. Kina.
Bookmaker, eng. (1. bokmäker),
person, som förmedlar vad vid
kapplöpningar i England.
Books, eng. (1. boks), ett slags fint,
genomskinligt bomullstyg.
Bor, kem., ett till metalloiderna
hörande grundämne, som aldrig
förekommer fritt i naturen, utan i
förening med syre såsom borsyra,
återfinnes i borsyrade salter såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
