Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Finéss, fr., finhet, prydlighet;
sinnrikhet; slughet, listighet,
förslagenhet; skicklighet.
Fingera, lat., låtsa; uppdikta,
föreställa sig något inbillat som
verkligt. Fingerad, låtsad, uttänkt,
uppdiktad.
Finis, lat., slut; ändamål. Finis
co-rönat opus, änden kröner verket.
Finkel, hem., en illaluktande
beståndsdel i alkohol.
Finn, nord. myt., en dvärg 1. alf. — I
folksagan finnes även omtalad en jätte
Finn, som byggde Lunds domkyrka
åt S:t Laurentius, men sedan ville
ruska ned sitt verk. Han
förstenades då och visas ännu i Lunds
domkyrkas krypta stående
omfattande en pelare.
Fint, ital., knep; låtsad stöt vid
fäktning för att förvilla motståndaren.
Fioritür, ital., mus., utsmyckning
medelst en huvudnots upplösning i
smärre binoter.
Firma, ital., synligt namn, under
vilket en person 1. ett bolag driver
sina affärer.
Firmamént, lat., det skenbara
himlavalvet 1. himlafästet; himlarymden.
Firman, se Ferman.
Firn, ty., på alpers högre delar
hopade iskorn, som sedan
sammanlänkas till isjöklar.
Fisch (fr. fiche), spelmark.
Fiskus, lat, kassa för tillfälliga
ändamål, hopad genom böter,
indragningar etc.
Fiskal, lat., tjänsteman, vilken såsom
allmän åklagare äger att beivra
överträdelser av lag o. rätt.
Fissil, lat., klyvbar, kluven.
Fissili-tèt, klyvbarhet.
Fissür, lat., spricka i huden; bräcka;
benbrott; spricka i allmänhet.
Fistel, lat., onaturlig, svårartad
av-ledningskanal för främmande
ämnen från kroppens inre. Fistulös,
röraktig, fistelartad.
Fitz, eng., "son", utmärkande i namns
sammansättning en härstamning
på sidolinjen från någon kunglig
1. furstlig person.
Five o’clock tea, eng. (L fejvåklåck
ti). Vanlig visittimme i England
(kl, 5 e. m.) då te serveras.
Fix, lat., fast, stadig orörlig, bestämd.
Fixera, fastställa, bestämma, göra
fast (om någon flytande kropp),
fästa en fotografibild å plåten;
ihärdigt o. skarpt betrakta.
Fixa-tion, fastställande, bestämmande.
Fixitet, stadighet, fasthet;
eldfasthet. Fixum, stadig lön.
Fjàlar, nord. myt., jätte. Röd tupp.
Röda hanen omtalad i Valans
spådom. Fjàlar o. Galar, två
dvär-jar, som dräpte den vise Kvasir
och av dennes blod beredde
skalde-mjödet, vilket de dock måste lämna
ut till Sutting, sedan de dräpt
dennes föräldrar jätten Gilling
och hans hustru.
Fjolner (1. Fjälne 1. Fjölne), no7^d.
myt. En av ynglingaättens
konungar. Ett av Odens binamn: Den
mångskiftande.
Fjölsvinn, nord. myt. Den
mång-kloke, ett av Odens binamn.
Fjord, nor. (isL fjörder), långt i
landet inträngande mera djup än
bred havsvik, omgiven av branta
bergväggar.
Fjär, fr., stolt, trotsig, högmodig;
vresig, otillgänglig.
Flacon, fr. (L flakå’ng), liten
glasflaska.
Flagéllum, lat., gissel. Flagellèra,
gissla, piska. Flagellanter,
fanatiska brödraskap, vars medlemmar
såsom botgörare piskade sig själva.
Flageolett, fr. (1. flaschålétt), ett
slags liten flöjt med högt register;
ävenså ett register i orgelverk;
betyder även de flöjtlika toner, som
uppkomma vid sakta beröring av
en å stränginstrument svängande
sträng.
Flagrèra, lat., brinna, glöda.
Fla-grans, hetta, glöd, lidelsefull
häftighet. Flagrant, brinnande,
ögon-skenlig, uppenbar, tydlig. In
flagrant!, på bar gärning.
Flamboyant, fr. (1. flangbåajäng),
flammande, fladdrande;
ornamentstil å byggnadsverk.
Flàmen, lat., romersk präst under
hednatiden, offertändare.
Flamingo, zool., en högbent o.
lång-halsad vadarefågel med röda
vingar o. krökt Tiäl^b,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
