- Project Runeberg -  Språkmästaren : förklaringar över 10,000 främmande ord, deras härledning och uttal /
78

(1915) [MARC] Author: P.L. Bergström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fobos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

Fobos, gr. myt., "fruktan", tillika
med Deimos, "skräck", krigsguden
Ares’ följeslagare.

Föck, sjöt., understa råseglet å
förmasten; stagsegel å mindre båtar.

Focus, lat., brännpunkt, där de
samlade strålarne falla genom en
kon-vex lins 1. från en brännspegel.

Foetus, lat., foster i dess första
utvecklingsstadium

Fogliétta, ital. (1. fåljétta), italienskt
våtvarumått = 1/2 1.

Foi de gentilhomme, fr. (1. fåa dö

schangtijå’n), på
hedersmanna-ord.

Foinix, gr. (sv. Fenix), en till
fabelns område hörande fågel, vilken
som åldrad tänktes bereda sitt eget
bål o. ur dess aska uppstiga
förnyad — alltså en sinnebild av
odödligheten.

Fölia, lat., blad, löv. Foliation,
blombladens läge sinsemellan.

Fölio, lat., blad, sida i
räkenskapsböcker; arkformat. Foliànt, bok i
folioformat. In fölio, i folioformat.
Folièra, numrera bladen i en bok;
belägga speglar.

Fölium, lat., pappersblad; tunna blad
av metall; beläggningen å speglar.

Folkvång (1. Folkvang), nord. myt,
Fröjas sal i Walhall.

Follis, lat., säck, påse, ficka. In
folie, "i säcken", utan vidare
påseende. Follikel, anat., liten blåsa
(t. ex. gallblåsan).

Fomént, lat., värmande omslag.

Fonavtogräf, gr., apparat, som
grafiskt framställer en ljudande kropps
vibrationsrörelser.

Fond, fr. (1. fång), botten, grund;
bakgrund till ett landskap 1.
belägenhet ; teaterdekoration, givande
bakgrund åt scenen; grundkapital.
Å fond, grundligt. Au fond (1. å
fång), i själva verket.

Foncidoskop, gr., apparat, varigenom
en ljudande kropps vibrationer
göras synbara.

Fonetik, gr., läran om språkljuden.

Fonogräf, gr„ en apparat för
magasinerande o. återgivande av uttalade
ord 1. musikljud. En viss sorts
fonografer kallas Grafofoner.

Fonografi, gr., skrivkonst medelst
ljudtecken.

Fonolit, gr. mm., klingsten, en
erup-tiv bergart, som vid slag giver ifrån
sig klingande ljud.

Fonologi, gr., läran om ordens
byggnad o. satsfogning.

Fons, lat., källa, brunn. Fontän (fr.
fontaine), springbrunn.

Fontanéll, lat., broskfyllda luckor i
späda barns huvudskål; med konst
frambragt öppet avledningssår å
någon kropppsdel.

Foot (1. f ut), :pl. feet (1. f it), engelskt
längdmått = 0,3048 m.

Force, fr., (1. fårs), kraft, styrka,
tvång; fart, eftertryck. Force des
choses (1. -de sch ås),
omständigheternas tvång. Par force,
våldsamt, med fart. Forcera,
framtränga, genombryta, tvinga,
anstränga, pådriva; storma; spränga.

Foreign, eng. (1. få’ren), utländsk.
Foreigner, utländing.

Foréll, zool., en till laxsläktet hörande
sötvattensfisk med läckert kött, hos
oss även kallad "stenbit".

Forestiére, ital., främling, utländing.

Forfait, fr. (1. fårfä’h), förbrytelse,
lagstridig handling.

Forfeit, eng. (1. få’rfit), förseelse,
plikt; böter, som erläggas för
utebliven häst vid kapplöpningar.

Forläne, ital., munter italiensk
allmogedans.

Form, lat., skapnad, gestalt;
beskaffenhet ; urhålkning motsvarande
utseendet hos det föremål, som
gjut-ningen avser; kloss, varefter något
avformas. Pro forma, för syns
skull. Forma, dana, bilda.
Formalitet, antaget bruk, övlig sed.
Formäliter, med iakttagande av
vanlig plägsed. Formalism,
slaviskt iakttagande av yttre bruk o.
plägseder. Formalist, en som
uteslutande fäster sig vid yttre
former o. bruk. Formalisèra, bringa
något i sträng ytlighet, hålla strängt
på utvärtes åthävor. Formélt, som
angår det yttre, skenbar. Formera,
uppföra, bilda, åstadkomma.
Formulera, avfatta i vissa ordalag;
giva en bestämd form åt.
Formulär, visst antaget skrivsätt; papper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:42:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sprakmas/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free