Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Forma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
uppsatt i övlig form med tomrum
för ifyllande av speciella
bestämmelser, såsom kontrakt, inlagor etc.
Förmäl, något visst föreskrivet
uttryck 1. talesätt. Formlig,
uteslutande, i bestämda ordalag,
oförtyd-bar, avgjord, en gång för alla.
Forma, hergsv., blästeröppning i
masugnar o. härdar.
Format, lat., storleken av en bok, ett
papper, en tavla o. d.
Formation, laL, geolog., olika
tidsåldrars fauna o. flora jämte deras
avlagringar i jordskorpan.
Formidabel, fr., fruktansvärd, förfärlig.
Forraikatiön, lat,, ?äÄ.,"myrkrypning",
en känsla av stickning i huden,
uppkommen genom tillfällig
kärl-avstängning.
Forminx, gr., forngrekiskt lyrartat
stränginstrument.
Formositèt, lat., skönhet,
formfulländning.
Fornyrdalag, isl., ett fornnordiskt
versslag, bestående av korta
versrader utan alliterationsrim.
Forsete, nord. myt., rättvisans
gudomlighet hos våra förfäder.
Forstner, ty., skogvaktare. Först,
skog.
Fort, fr., mindre fästningsverk, skans.
Förte, ital., mus., starkt. Fortissimo,
mycket starkt.
Fortepiäno, ital., allbekant strängat
musikinstrument med klaviatur om
8 oktaver; föredragsbeteckning,
antydande att första tonen skall
anslås starkt o. de efterföljande svagt.
Fortifikation, lat., befästningskonst;
fästningsverk.
Fortschritt, ty., framsteg,
framåtskridande.
Fortuito, lat., av en slump,
oförmodat, tillfälligtvis.
Fortüna, lat., rom. myt., lyckans o.
rikedomens gudinna. Fortüna
au-däces jüvat, lyckan står den djärve
bi. Fortune, fr., (1. fårtyn), lycka,
lyckträff, slump, rikedom. Bonne
fortune (1. bånn-), tur, framgång.
Förum, lat., öppen offentlig plats i
romerska städer, använd till
folkmöten, även till affärer o.
rättsförhandlingar. Laga domstol.
Forza, ital., styrka, kraft. Forzàndo,
mus., med stegrad styrka på ett
visst accord 1. viss ton.
Fosfat, hem., fosforsyresalter,
fosfor-syrade mineral
Fösfor, kem., ett på kemisk väg ur
ben o. urin frigjort grundämne,
med stor frändskap till luftens syre,
lättantändligt o. av högst giftiga
egenskaper. Fosfornekrös, gr., läk.,
långsam fosf or syr eanhy dridf örgif
t-ning, förekommande vid
tändsticksfabriker.
Fosforescéns, fys., svag
ljusutveckling under särskilda förhållanden
av vissa eljest ej självlysande så
organiska som oorganiska kroppar.
Fosforescèra, giva ifrån sig
begränsat ljus i mörkret, svagt
själv-lysa.
Fosfori’sm, inblandning av poetiskt
svulstiga talesätt i språket.
Fossilür, lat., geol., förstenade
växt-o. djurlämningar från föregående
formationer. Fossil, tillhörande
för-stening inom växt- 1. djurvärlden,
Fotofobi, gr., ljusskygghet; även en
ögonsjukdom.
Fotofön, gr., fys., apparat, varigenom
ljudet kan fortplantas på stora
avstånd medelst ljusvibrationer.
Fotogen, gr. (fr. -schén), ett genom
destination av bergolja (petroleum)
vunnet lysmedel i flytande form.
Fotografi, gr., konsten att genom
Ijusstrålarnes inverkan på med
ljuskänsliga ämnen preparerade plåtar
framkalla bilder (negativ) o. vidare
genom ljuskopiering (positiv) fästa
sådana å därför preparerat papper.
Fototypi se Fotozinkografi.
Foto litografi, gr., konsten att med
ljusets tillhjälp å litografisk sten
åstadkomma bilder, som vidare låta
avtrycka sig.
Fotometer, gr., fys., inrättning,
medelst vilken man kan mäta olika
ljuskällors jämförliga styrka.
Fotopsi, gr., skenbara
ljusförnimmelser hos ögat.
Fotosfér, gr., det yttersta, starkt
glödande lagret i solens gasformiga
omhölje.
Fotozinkografi 1. Fotozinkotypl,
överföring av fotografiska bilder å zink-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
