Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frigid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öl
na, fruktbarhetens o. det husliga
livets gudinna.
Frigid, Jaf., kall, stel av köld.
Fri-giditet, kyla i luften; kallsinnighet,
ovänlighet, känslolöshet.
Frigidä-rium, avkylningsrum; kallrum i
växthus.
Frihult, sjöt., runt stockverk,
hopbuntat tågverk o. d. som anbringas
å ett fartyg utombords till skydd
mot "skamfilning" o. stötar.
Frikadéller, /r., små kokta köttbullar,
serverade till soppa.
Frikassé, fr., småskuret kött av hons
1. kalv, tillagat med kryddsås.
Fri-kassèra, tillaga kött efter nämda
metod; fig. sönderhugga, mörbulta.
Frikativa, lat., tungljud, som uttalas
med häftig utblåsning, som t. ex.
det engelska th.
Friktion, lat, motståndet vid en kropps
gnidning mot en annan.
Fripon, fr. (1. fripång), skälm;
lättsinnig ung man; kvick o. listig
tjuv. Friponnerie (-ri),
skälmstycke, bedrägeri.
Fris, fr., den ornamentala del, som
ligger mellan arkitraven o. den där
ovan befintliga gesimsen å ett
byggnadsverk; ett slags grovt,
långhårigt ylletyg.
Frisera, fr., krusa, lägga i lockar,
ordna håret.
Frisör, person, som har till yrke att
ordna andras hår. Frisyr,
hårklädsel, uppläggning av håret.
Friska, bergsv,, att reducera bly ur
blyglete 1. härdbly. Friska i, sjöt,
tilltaga (om brisen). Friska på
hala in 1. släppa ut tåget.
Frist, ty., uppskov.
Frith, eng., inskjutande havsvik,
flodmynning 1. sund i Skottland.
Frittning, tekn., halvsmältning av
porslinsmassa till s. k. äkta porslin;
smältning av massa till glasblåsning.
Frityr, fr., smält smör 1. annat, som
användes vid stekning.
Frivakt, sjöt., den av manskapet, som
är i tur att vara befriad från vakt.
Frivol, fr,, lättsinnig, ytüg, fåfäng,
flärdfuU. Frivolitet, lättsinne,
ytlighet, fåfänga; lapprisaker; ett
slags fina spetsarbeten.
Fromage, fr. (1. fråmàsch), ost.
Fronde, fr, (1. fr ån g d), en upprorisk
rörelse av ståndsadeln under
Ludvig XIV:s i Frankrike regering.
Frondor, medlem av fronden,
parti-gängare. Frondera, sätta sig emot,
vara motsträvig, göra opposition.
Front, fr. (1. fr ån g t), panna, anlete,
framsida; den framåtvånda sidan
av en trupplinje 1. armé. Frontäl,
tillhörande pannan.
Frontispis, fr,, en byggnads
huvud-fagad; det övre gavelformigt
avslutade partiet av en byggnads
framsida.
Fronton, fr. (1. frångtå’ng),
arkitektonisk dekoration över fönster
o. dörrar, vanligen anbringad i
triangelform.
Frosch, ty., den ställbara klossen å
en fiolstråke.
Frottera, fr., gnida, ingnida, badda.
Fröttola, ital., sång 1. visa på
växlande meter, av tillika skämtsamt
o. sedelärande innehåll.
Frugäl, lat., sparsam, tarvlig.
Fru-galitèt, måttlighet, tarvlighet,
enkelhet.
Fruit, fr._{l, fryij), frukt, bär.
Fruktificera, lat, sätta frukt.
Fruk-tifikatiön, fröredning, fruktsättning.
Fryne (gr. "padda"), namn på en
fordom beryktad allmän kvinna i
Atén; fig., en på samma gång fräck
o. förförisk kvinna.
Frö, nord. myt, väderlekens o.
årsväxtens gud hos våra förfäder.
Även kallad Frej,
Fröja, nord, myt. Frös’ syster,
dyrkad som kärlekens gudinna; även
kallad Freja. Efter henne äro
beteckningarna "fru" o. "fröken".
Ftalem, gr., kem. tekn,, ett ur
stenkolstjäran utdraget med naftalin
besläktat ämne, varav sköna färger
beredas.
Ftiriasis, gr., lussjuka; sårnader, fulla
med ohyra.
Ftisis, gr., tvinsot; lungsot.
Fucus, lat, tångväxter, havsalgar.
Fuéros, sp., samling av lagar o.
bestämmelser ang. hävdvunna
sedvänjor samt fri- o. rättigheter i
Spanien.
Füga, lat., mus., "flykt", musikform
där ett tema ur en stämma kontra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
