Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fugara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
punktistiskt upprepas skiftesvis av
de övriga. Fugèra, utarbeta en
fuga.
Fugära, mws., flöjtstämma i ett
orgel-verk.
Fulminatiön, lat., blixt, häftigt
eldfenomen, hastig förbränning.
Fumaröle,* gasvulkan; gång i
vulkaniskt berg 1. jordmån, däri
kristalliniska avsättningar försiggå.
Fundamént, lat., grund; fotställning;
grundmur, grundval. Fundamental,
vad som har avseende på grunden.
Pundatiön, lat., grundläggning,
stiftelse.
Fundera, lat., begrunda, eftertänka.
Funèbre, fr., (1. fynäbr), vad som
har avseende på likbegängelse; mits.,
sorgligt.
Fungera, lat., tjänstgöra. Funktion,
tjänstförrättning. Funktionär,
tjänstgörande.
Funt (lat. fons), dopkärl.
Fuoco, ital., eld. Con fuoco, mus.,
eldigt, livligt.
Furage, se Fourage.
Furie, lat., en vildsint, rasande kvinna.
Furierna, gr. o. rom. myt. De i
gudaläran mest kända furierna voro
AlektOy Megära, Tisifone. Så snart
en människa förövar någon
förbrytelse, infinna sig furierna och
förfölja henne oavlåtligt med facklor
o. gissel av sammanflätade ormar.
Furioso, ital.j mus., vilt, stormande,
häftigt.
Furir, fr., underofficer, som har att
ombesörja inkvartering o.
natura-förplägning.
Furnera, se Fournera,
Furöre, ital., framgångsrikt’
uppträdande, stormande bifall.
Furste, ty., titel 1.) för regerande
person, 2.) för regent i ett s. k.
furstendöme, 3.) för privat
framstående person av regenten tilldelad
sådan värdighet.
Fusel, ty., finkel; illaluktande tobak;
dåliga varor.
Fusilier, fr, (av fusil, bössa), med
bössa beväpnad fotsoldat
Fusilièring, fr, (L fys-), se Arkébu-
Fusion, lat., pågjutning,
sammanblandning ; sammansmältning. Fu-
sionist, anhängare av
sammansmältningspolitik.
Fuss, ty., fot; tyskt längdmått,
varierande å olika områden fr. 0,283
till 0,316 m.
Fustage (1. fustasch), kärl, tunna,
låda 1. vad helst som användes till
emballage för handelsvaror; därav
fastage.
Fusti, ital., "stjälkar", varjehanda
avfall, 1. inblandade ting, som göra
en handelsvara skrymmande; avdrag
å priset å vara med sådana
inblandningar.
Futil, lat., dåhg, lumpen; därav futtig.
Fux, ty., häst med viss röd
färgläggning, man o. svans olika.
Fylax, gr., väktare, beskyddare.
Fy-laktärion, förvaringshus;
förvarings-medel; amulett.
Fylgia, nord. myt., kvinnhg
skyddsande; varsel.
Fylke, fomn., avdelning av en
krigshär; ett landsområde, styrt av en
s. k. fylkeshonung, så gott som
oberoende av överkonungen, utom vid
uppbåd till krig.
Fyllon, gr., blad, löv.
Fylä, gr., stam, släkt, härkomst.
Fyr, sjöt, sjömärke till vägledning o.
med på långt avstånd synligt
eldsken nattetid. Skämtare; lustig
kurre.
Fyrabend, (ty. feier habend),
ledighet från dagsverket.
Fysharmönika, ty., gammalt namn på
orgelharmonium.
Fysik, gr. (av fys is, natur), läran
om naturen; vetenskapen om de
olika naturföreteelserna;
kännedomen om naturens grundlagar samt
tillgodogörandet av de befintliga
naturkrafterna. Fysikälisk, vad
som angår naturkrafterna o. deras
tillgodogörande. Fysiker, person,
som äger inblick i naturkrafterna
o. tillgodogör deras egenskaper i
varjehanda uppfinningar.
Fysiognosi, gr., naturkännedom,
naturforskning. Fysiognomi, en
levande varelses yttre
kännetecknande drag; ett lands utmärkande
natur. Fysiognomist, en som
förstår att efter det yttre bedöma en
människas själsegenskaper o. anlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>