Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gedacht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Gedacht, ty.^ orgelstämma med täckta
pipor.
Gedigen, iy,, ren o. oblandad (om
metaller).
Geheime, ty., hemlig, förtrolig (i
sammansättning med titlar, t. ex.
geheimeråd).
Gehénna, hehr,, en dal, söder om
Jerusalem, dit allt avskräde
kastades o. uppbrändes; Uldl,, de
osaligas vistelseort.
Gehäng, bälte 1. rem, varmed
vapen 1. annat uppbäres.
Gehör, ty., förmåga att uppfatta o.
återgiva en ton 1. en melodi o. att
bedöma dess renhet; lydnad,
uppmärksamhet; emottaglighet för
tillrättavisningar 1. böner.
Geirs-odd, fornn., "spjutudd", seden
under forntiden att märka sig med
spjutstygn kring hjärtat för att ej
behöva dö den som vanärande
ansedda sotdöden.
Geist, ty.j ande; vett, snille, ingivelse
Gelatin, fr. (1. sjel-), benlim, fisklim
Gelatinera, stelna till form av gelé,
Gelé, fr. (1. schelè), massa, som är
genomskinlig o. dallrande, meren
dels förekommande inom matlag
ningen, förutom i kemiskt 1. tek
niskt hänseende.
Gelike, ty., lika, jämsidig, jämlike
av samma art.
Gem (1. jäm), {lat. gemma, ""hnojpp"")
ädel- 1. halvädelsten med ingrave
rade tecken o. bilder. Kamé.
Gemäk, ty., stort o. praktfullt inrett
rum.
Gemära, helr., textförklaring av de
judiska talmudböckerna.
Gemyt, ty., sinnelag, lynne.
Gemytlig, godlynt, fryntlig.
Gems, zool., stenget, ett på höga berg
i södra o. mellersta Europa levande
djur, tillhörande antilopsläktet.
Gendarm, fr. (1. schangd-),
polissoldat. Gendarmer!, institution 1.
trupp av polissoldater.
Genealogi, gr., släktledning,
släktregister. Genealog, kännare 1.
forskare i släktledningar.
Genera, fr. (1. sche-), besvära,
förorsaka obehag, göra förlägen.
Genant, besvärlig, obehaglig, plågsam.
Gene (1. schen), förlägenhet, be-
svär, obehag, tvång. Sans gène (1.
sang-), obesvärad, otvungen, utan
rädsla.
General, fr., allmän, huvudsaklig;
högsta befäl inom en armé; i
sammansättningar: högsta tjänstegrad
inom statsinrättningar o.
ämbetsverk. Generalisera, göra allmän.
Generalitèt, sammanfattningen av
alla generalspersoner av alla grader
inom armén.
Generation, lat., avkomma, släktled,
människoålder.
Generator, Ja^., framställare, alstrare;
en apparat vid gasberedning.
Generera, frambringa, alstra.
Generel, lat., allmän, allmängiltig.
Generositet, lat, frikostighet,
ädelmod. Generös, fr. (1. sehe-),
ädelmodig, högsinnad, frikostig.
Génesis, gr., uppkomst, ursprung;
namn på l:sta Mose bok.
Genetisk, ursprunglig; som förklarar en
saks uppkomst.
Genèver, fr. (1. schen-), brännvin,
tillsatt med enbär.
Geni, fr. (1. sch en i), snille, insikt.
Genialitet, snillrikhet,
insiktsfullhet. Genialisk, snillrik, sinnrik.
Genitälia, lat., könsdelar.
Genitivus, lat., gram., det kasus som
betecknar ägaren.
Génius, fem.; gente, lat., skyddsande,
skapande andeväsen.
Genre, fr. (1. schàngr), släkte, slag,
art., egendomlighet i skulptur- o.
målarekonsten: karaktärer o.
vardagligheter.
Gens, lat., släkt, utgrenande sig i
familjer, adelssläkt.
Gens, fr. (1. sch an g), folk i
allmänhet. Gens de lettres (1.-dö lättr),
lärt folk. Gens de qualité (1.
-kalitè), förnämt folk.
Gentil, fr. (1. schangtil), artig,
städad i sätt; sprättig, fin.
Gentil-lesse (1. -jäss), behag, artighet,
belevenhet.
Gentllhomme, fr. (1. schangtijå’me),
adelsman, hovkavaljer; hedersman.
Foi de gentilhomme (1. fåä), på
hedersord,
Gentili’smus, lat., hedendom.
Gen-tile, hedning.
Qentleman, eng. (1. djéntlmän), en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
