- Project Runeberg -  Språkmästaren : förklaringar över 10,000 främmande ord, deras härledning och uttal /
150

(1915) [MARC] Author: P.L. Bergström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Muhammed ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

150

Muhammed, Islams stiftare, född 571,
död 632. Muhammedan, anhängare
av den av araben Muhammed
stiftade religionen. Muhammedani’sm,
Muhammeds lära, Islam.

Mukos, lat., slem mig, slemaktig.

Mulatt, avkomling av en vit man o.
en negress 1. tvärtom.

Multiplikation, lat, mångfaldigande,
det räknesätt, varigenom man
multiplicerar ett tal med ett annat.
Resultatet kallas produkt. Multipel,
mångfald. Så t. ex. är 9 multipel
af 3.

Mültum, lat., mycket; stora
rikedomar, förmögenhet (ordet är
hämtat ur — tjuvspråket).

Mümie, balsamerat o. förtorkat lik,
som träffas i de gamla egypternas
grifter 1. därifrån hämtats.
Mumifiera, göra till mumie.
Mumifika-tion, förvandling till mumie.

Mundèra, lat., förse soldater med
beklädnad. Mundering,
soldatbeklädnad.

Mun dus, lat., värld. Mundän,
världslig, i världen befintlig.

Mundus vult décipi, ergo decipiatur,
"världen vill bedragas; därför
må den bliva bedragen".

Mungo, ett slags konstgjord ull, som,
medelst en särskild maskin, erhålles
av finare klädeslump o. d. Ett
annat slags konst-ull är shoddy
(1. schåddi), som fås medelst en
särskild behandling av stickade 1.
virkade föremål av ylle, t. ex.
strumpor o. dyl.

Munlcipium, lat., kallades under de
gamla romarnes tid varje
främmande stad under romersk
överhöghet, men med kommunal
själf-ständighet. Municipäl, som hör
till en stad 1. kommun.
Munici-palitèt, styrelsen för en stad 1.
kommun.

Munk, gr., inom den romersk- o. den
grekisk-katolska kyrkan en man,
som tillhör en viss förening 1. orden,
vars medemmar leva under
gemensamma regler o. skilda från världen.

Munsjör, (sannolikt förvrängning av
fr. monsieur), khppare, gynnare.

Musch, fr., eg. fluga; en liten svart
taftlapp, ursprungligen klippt i form

av en fluga e. d.; fastsatt på en
dams ansikte, ansågs den fordom
som ett försköningsmedel.

Muschplåster 1. engelskt plåster, taft,
som på ena sidan är bestruket med
gelatin, till skydd för skråmor o.
sår.

Müser, gr. myt., "sånggudinnor",
benämning för sångens, musikens o.
skaldekonstens gudinnor. De äro
nio, nämligen: Kleio, (1. Klio), för
historien; Eutérpe, för flöjtspelet;
Thäleia, (1. T al i a) för lustspelet;
Melpoméne för sorgspelet;
Terp-siehöre för den ädlare danskonsten;
JErato för dans o. musik;
Polym-nia, (1. Polyhymnia) för den högre
lyriska poesin o. vältaligheten;
TJra-nia för stjärnkunskapen o. Kalliöpe
för hjältedikten.

Museum, lat., en stadigvarande för
offentligt utställande avsedd
samling av konstverk, fornsaker o.
naturföremål, etnografiska
minnesmärken, krigsredskap m. m.; den
byggnad, i vilfeen sådana äro förvarade.
— Bland museer i Stockholm må
nämnas Nationalmuseum,
Naturhistoriska riksmuseum. Nordiska
museet o. Skansen å kongl.
Djurgården (avdelning av Nordiska
museet) friluftsmuseum med
ryggåsstugor, kolarkojor, lappläger, m. m.,
zoologisk trädgård o. park.
Nordiska museet o. dess avdelningar
hava tillkommit genom en enskild
persons, dr Artur Hazelius,
mångåriga o. ihärdiga arbete.
Samlingarna i dessa ökas årligen, ehuru
de för längesedan saknat motstycke
i något annat land på jorden.

Mus]ik, ry., bonde.

Muskulatür, fr., muskelsystem.
Mu-skulär, som har avseende på
musklerna. Muskulös, muskelstark.

Muskot, fr., ett slags eldhandvapen,
som i 16:de årii. utträngde
hakebössorna. Musketerare 1.
Musketör, fordom benämning på soldat
till fots, beväpnad med musköt;
musketörer var även benämning på
en av adelsmän bestående beriden
trupp, som uppsattes av Ludvig
XIII i Frankrike.

Muspelhem, nord. myt, eldens värld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:42:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sprakmas/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free