Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Pas, †r, (1. pa), steg, danssteg. Pas
de deux (L pa dö dö), dans av två
personer på teatern. Pas de trois
(1. pa dö tråà), dylik dans av tre
personer.
Pàscha 1. pàsja, högsta ranggraden
i Turkiet.
Pasigrafi, gr.^ skrivsätt, som kan
förstås av alla, som känna systemet.
PasMl, fr., smädeskrift.
Pass., lat.f en smal genomgång, trångt
inlopp; en poliskonstapels
patrulle-ringsområde.
Pass., fr., legitimationsdokument för
resande till utrikes ort; i vissa spel:
jag spelar icke, intet bud.
Passabel, /r., som kan passera; dräglig.
Passad, fr., passadvind.
Passädvin-dar, sådana beständiga vindar, som
på vissa hav (Atlantiska o. Stilla
havet samt södra delen av Indiska
oceanen) blåsa från ett o. samma
väderstreck hela året om.
Passage, fr. (1. passäsch),
genomresa, genomgång; genomväg;
överfart; mus., tonföljd. Passagerare,
(1. -schèrare), ångbåts-1.
järnvägsresande; vägfarande.
Passäh (passa, pascha), eg.
förbigång, försköning; judarnes vårfest
till minne av utvandringen ur
Egypten.
Passare 1. cirkel, geometriskt
instrument för cirklars uppritande m. m.
Passato (p:to), ital., hand., förfluten,
sistlidne (månad).
Passe-parole, /V. (1. p a s sp ar å’ 11),
löporder, en befallning, som upprepas
från man till man hela truppen
igenom.
Passe-partout, fr. (1. passpar tö ü),
huvudnyckel; passersedel; fribiljett;
fotografiram av papp 1. kartong.
Passepoil, fr. (1. passpåäl), ett på
uniformskläder insytt snöre av
annan färg än tyget.
Passera, fr., gå 1. fara in, igenom,
förbi. Över; gå an, tilldraga sig.
Passerad, utblommad, vissnad, förbi.
Passe-temps, fr. (1. p a s s t à ng),
tidsfördriv, underhållning.
Passevolàns, fr., det fordom i svenska
armén brukhga sätt att befälet mot
viss ersättning åtog sig anskaffning
0. underhåll av persedlame m. m.;
även benämning på själva ersätt
ningssumman.
Passion, lat., lidelse, böjelse; begär
häftig kärlek; åtrå, stark böjelse
för någonting; lidande; Kristi Ii
dande. Passionerad, lidelsefull.
Passignäto, ital., mus., lidelsefullt.
Passiv, lat, lidande; likgiltig,
overksam. Motsats: aktiv. Passivitet,
overksamhet. Passiva, hand.,
skulder. Passiv form, gram., en av
verbets huvudformer.
Passus, lat., yttrande; ställe i skrift
1. tal.
Pasta, lat.y deg; farm., en av gummi,
socker, vatten m. m. beredd
deg-artad massa, i vilken läkemedel
inblandas. Av gips, vax e. d.
bestående massa, i vilken mynt,
medaljer o. s. v. avtryckas.
PastéJ, ital., mindre bakverk med
fyllning av kött 1. fisk.
Pastéll, ital., färgstift för
pastellmålning ; målning med sådana färgstift.
Pastellfärg, kritartad färg, som
användes torr till målning.
Pastèurisering (1. p a s t ö r-),
förfaringssätt att genom uppvärmning av
vätska till en viss temperatur döda
de däri befintliga organiska ämnen.
Pastiljer, lat., små runda kakor av
socker o. något medikamentiöst,
kryddartat smakligt ämne.
Pastor, lat., herde; kyrkoherde;
prästmän i allmänhet. Pastor loci,
kyrkoherden på platsen. Pastoral,
herdedikt; herdestycke. Pastoralteologi,
"vetenskapen om de kyrkliga
funktionerna. Pastoràlier, alla en
kyrkoherde tillkommande fördelar av
ekonomisk art. Pastorat,
kyrkoherdebeställning; en kyrkoherdes
område. Pastor primarius, förste
kyrkoherde; titel för kyrkoherden
i Storkyrkoförsamlingen (S:t
Nikolai) i Stockholm.
Pastös, ital. (1. p a s 16 s), med
tjock färgpåläggning.
Pàtchouli (p àtchuli, pàtsj uli), hot,
ett slags starkt luktande parfym,
som erhålles av en i sydöstra Asien
inhemsk halvbuske.
Patén, lat, den för nattvardsbrödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
