- Project Runeberg -  Språkmästaren : förklaringar över 10,000 främmande ord, deras härledning och uttal /
166

(1915) [MARC] Author: P.L. Bergström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Patent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

Patént, laL, eg. öppet brev; ett av
myndighet utfärdat dokument, som
tmder viss tid (i Sverige 15 år)
tillförsäkrar en uppfinnare uteslutande
rätt att draga nytta av sin
uppfinning; även patenträtt. Patentèra,
meddela patenträtt. Patentanspråk,
kallas en vid patentbeskrivningen
bifogad uppgift om vad uppfinnaren
anser vara det nya i uppfinningen.

Pàter, lat.j fader; benämning för
munkar, en katolsk präst. Paternitèt,
faderskap. Pàter nöster, "Fader
vår". Paternosterverk, mekanisk
inrättning för vattenuppfordring m.’^m.
Pàter peccävi, "Fader, jag har
syndat".

Patético, ital,, mus., patetiskt,
lidelsefullt.

Patience, fr. (1. pasiàngs), tålamod;
benämning på ett kortspel, som
spelas av en enda person.

Patient, fr. (1. pat si än t), en lidande,
sjukling.

Patois, fr. (1. pattåà), landsmål,
rot-välska.

Patologi, gr.y läran om sjukdomarna.
Patologisk, som tillhör 1. har
avseende på patologin.

Pätos, gr., stark inre känsla av glädje
1. sorg, kärlek 1. hat; djupt gripande
framställningssätt av en talare,
sångare, skald 1. skådespelare. Patetisk,
något känslo-1. lidelsefullt, dock av
allvarlig art.

Pàtres, lat., (pl. av pat er), fäder.

Pätria, lat., fädernesland, fosterland.
Pro pätria, för fäderneslandet.

Patriark, gr., stamfader: benämning
på israeliternas stamfäder, på
forn-kristna biskopar, nu på
ärkebiskopen i Venedig o. Lissabon.
Patriar-kälisk, som tillhör 1. har
avseende på patriarkernas tid;
fader-1ig, mild.

Patricier, lat. Efter år 367 f. Kr., då
den liciniska lagen utfärdades, blev
så småningom likställigheten mellan
stånden erkänd. Före denna tid
funnos i Rom medborgare med
fulla rättigheter, patricier, o. icke
medborgare. Dessa senare delades
i två klasser, klienter, stående i ett
tjänst- o. skyddsförhållande till en

hans

familj, o. plébejer, personligt fria,
men utan rösträtt. Senare benämdes
alla icke patricier plehéjer,
motsvarande vårt moderna uttryck :
över- och underklass (= rika o.
fattiga). Patricierna bildade ej blott
Roms aristokrati, utan även ett
skillt religiöst samfund. Därför
voro plebejerna (o. klienterna)
uteslutna från den romerska
statsreligionen o. därmed förbundna
inrättningar, liksom från alla högre
statsämheten o. från connuhium 1,
rättigheten att gifta sig med en
medborgarinna.

Patrimönium, lat., arvgods. P. Petri,
Petrus’ arvgods, ursprungl. staden
Rom med dess närmaste område;
senare Kyrkostatens världsliga
område i allmänhet.

Patriot, lat., fosterlandsvän.
Patriotisk, fosterländskt sinnad.
Patriotism, fosterlandskärlek.

Patristik 1. Patrologi, läran om
kyrkofäderna, deras liv, lära o. skrifter.

Patroklos, gr. myt., Achillevs’
vapenbroder, en av de grekiska hjältarna
i Trojanska kriget.

Patron, lat., skyddshelgon,
skyddsherre; husbonde; mönster, modell;
i papp- 1. metallhylsa inneslutet
färdigt skott för jakt- 1.
infanterigevär. Patronus, som har
rättighet att tillsätta präst i patronella
pastorat.

Patronymikon, pl. -nymika, gr., ett av
faderns namn härlett personnamn.

Patrull, fr., avdelning av två 1. flere
soldater under befäl för att spana
efter fienden, genomsöka en viss
trakt, visitera poster e. d.
Patrullera, göra patrulltjänst; gå
fram-o. tillbaka på en plats för att giva
akt på något.

Paulun, fr., sänggardin.

Pauperism, lat., fattigdom.

Paus, gr., uppehåll, avbrott, vila; i
mus., uppehåll av en 1. flere
stämmor; även tecknet därför.
Pau-sèra, göra en paus, vara tyst.

Pauvre, fr., (1. påv’r), fattig, arm,
nödställd. Pauvres honteux (1.
påv’r ångto), blygsamma fattiga,
som blygas att anlita sina
medmänniskors barmhärtighet; perso-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:42:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sprakmas/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free