Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Porer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Pörer, gr. fys.y öppningen 1.
mellanrummet mellan molekylerna i en
kropp; anat, de öppningarl.
körtelmynningar, som finnas å huden.
Porositèt, den hos kropparna
allmänna egenskapen att innehålla
porer. Poros, försedd med porer,
svampaktig.
Porfyr, gr., en mångfärgad bergart.
Porfyrverk finnas vid Elvdalen o.
Orsa i Dalarna. En särskild art av
porfyr kallas j^o^iyrit
Pornografisk, gr., som rör sig kring
osedlighetsskildringar; slipprig.
Pornokrati, gr., skökoregemente.
Portal, fr., huvudport, praktport till
en större byggnad.
Portaüv, fr., lätt 1. bekväm att bära.
Portèpé, fr., sabel- 1. värjtofs.
Porten, Ottomanska P. 1. Höga P.,
benämning på den turkiska
regeringen o. dess säte i Konstantinopel.
Portfölj, pappersväska till förvaring
av papper, ritningar o. d., en
ministers göromål 1. ämbete.
Portier, fr., (1. pårtjé), portvakt.
Portière, fr. (1. pårtjär),
dörrför-hänge.
Portik, lat., pelargång.
Portion, lat., del, andel; avmätt del
(= matportion).
Portmonnä, fr., myntbärare,
penningpung.
Porto, ital, befordringsavgift för brev
o. andra postförsändelser.
Porträtt, fr., bild, avbildning av en
viss person. Porträttera, avbilda,
avmåla.
Portschäs, fr., bärstol.
Pörtus, lat., hamn.
Portor, fr., ett av botanister använt
bleckfodral till förvaring av växter.
Poros, se Porer.
Posåda, S])., värdshus, gästgiveri.
Posadéro, värdshusvärd.
Poseidön, gr. myt., grekemas
benämning på Neptunus, havets o. de
rinnande vattnens gud.
Posera, fr., antaga en viss
kroppsställning (vid porträttering); en viss
antagen ställning, hållning (om
talare etc.).
Position, lat., ställning, läge;
framskjuten ställning i samhället;
truppers skyddade ställning.
Positiv, lat., viss, verklig; bestämd,
obestridlig; jakande. Motsats:
Negativ. Positivism, lat., den filosofiska
riktning, som endast antager, vad
som är positivt visst. Positivist,
anhängare av denna riktning.
Pösito, lat., förutsatt, antaget.
Positür, lat., ställning,
kroppsställning; försvarsställning.
Possessiön, lat., besittning, egendom;
gods. Possessionat, godsägare.
Possessiv, ägande.
Possibel, lat, möjlig. Possibilitèt,
möjlighet.
Post, lat., ämbete, tjänst; varuparti;
varje i en räkning 1. i ett konto
införd särskild vara, varusort,
arbete o. s. v. jämte därför utsatt
penningebelopp; allmän inrättning
för brevbefordring; militärpost
(bevakningspost); platsen, där sådan
vakt är utsatt. Postäl, Postälisk,
som tillhör 1. har avseende på
postväsendet.
Postamént, lat., fotställ.
Postdatèra, lat., åsätta ett senare
datum än det verkliga.
Postdiluviänsk, som hör till tiden
efter syndafloden.
Pöste restante, /r., (1. p å s t r e s t à n g t),
med dessa ord å en postförsändelse
angives, att försändelsen skall
kvar-ligga å postkontoret, tills den
hämtas av adressaten.
Postera, fr., ställa på sin plats,
anställa.
Postering, hrigst., vakthavande trupp.
Posteriöra, lat., bakdel, stjärt
("rum-pa").
Postexisténs, lat., tillvaro efter detta
livet.
Post féstum, lat, efter festen; för sent.
Postglacial, lat., geol., bildad efter
istiden, t. ex. postglaciallera.
Postiljön, fr., postförare; en, som
tran-sporierar post medelst åkdon.
Postilla, lat,, predikosamling.
Postillon d’amour, fr., (1. påstijång
damür), en som Mr fram
kärleksbrev.
Postlüdium, lat, efterspel,
utgångs-marsch.
Post nübila Phoebus, lat, (1. fébus),
efter regn kommer solsken.
Posto, ital, fast ställning, stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
