Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stilisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
list, författare med förträffligt
skrivsätt. Stilisera, avfatta; forma;
framställa i ord. Inom konsten
betecknar stil det för varje konstnär egna
framställningssätt. Stil betyder även
tidräkning (se Kalender),
Stilett, /n, liten dolk.
Stilleben, ty.y målark., framställning
av livlösa föremål, såsom frakter,
redskap, husgeråd etc.
Stiltje,_ vindstilla.
Stimulera, lat., reta, egga, sporra;
stärka. Stimulus, eggelse, retelse.
Stimulantia, 1. Stimulerande medel,
retmedel.
Stipendium, pl. Stipendia, lat.,
penningunderstöd åt studerande,
konstnärer, yrkesidkare m. m.
Stipendiat, person som åtnjuter
understöd av en läroanstalt 1. institution
för utvecklande av större
skicklighet i sitt fack.
Stipulera, lat., bestämma, betinga,
avtala. Stipulatiön, beting, avtal.
Stoff, ty., tyg, ämne, föremål.
Stoffera, upputsa, pryda.
Stoicism, stoikernas filosofi. Den
stoiska skolans stiftare var Zenon från
Kition. Han lärde i en pelarsal
(stöa) vid torget i Atén; därav
namnet. Enligt stoicismen är
erfarenheten grunden till all kunskap.
Dygden är det högsta goda o. dennas
förutsättning är det stoiska lugnet.
Stoisk, som hör till stoikernas lära;
ståndaktig, orubblig, känslolös.
Stranguri, gr., svårighet att låta
urinen gå.
Strapäs, 1. Strapats, ital., tröttande
ansträngning. Strapasèra, 1.
S^-a-patsera, anstränga, trötta.
Strateg, gr., härförare, fältherre.
Stra-tegèm, krigslist. Strategi,
härförarekonst.
Stratokrati, gr., soldat välde.
Strätum, lat., lager, skikt.
Strejk, (eng. strike), arbetsinställelse
av ett större antal arbetare i
avsikt att tilltvinga sig någon
verklig eller förment förmån: Kortare
arbetstid, högre aflöning e. d. Emot
strejker tillgripa arbetsgifvarne
stundom lock-out (se d. o.).
Stricte, lat., strängt, noga.
Stricto jure, lat., enligt sträng
rättvisa. Stricto sensu, i sträng
mening.
Strike (1. sträjk), se Strejk.
Striktür, lat., med., hopsnörning, i
synnerhet av urinröret.
Stringèra, lat., sammandraga, avfatta
kort. Strikte, strängt, noga.
Stric-tissime, i strängaste mening.
Strix, zool., uggla.
Strof, gr., en serie av verser (=
versrader), 1. tonsatser ordnade till ett
helt.
Struktur, lat., sätt att sammanfoga,
byggnadssätt.
Stryknin, hot., en ytterst giftig
al-kaloid, som förekommer i flera
strychnos-arter. Fröna av en art
kallas räfkakor.
Stubin, lat., tändtråd, tändrör.
Stuck, ital., en sammansatt massa av
kalk, gips o. sand till överdrag på
murar o. väggar samt till
åstadkommande av ornament.
Stucka-tür, arbete av stuck. Stuckatör,
person, som arbetar i stuck.
Studera, lat., inhämta kunskaper på
egen hand 1. vid ett universitet.
Student, lärjunge vid ett
universitet. Studium, pl. Studier, flit,
forskning; vetenskaplig
sysselsätt-sättniug. Studie, övningsarbete 1.
utkast.
Studiosus, lat., student, studerande.
Stuff, geol., provstycke av ett
mineral 1. en bergart.
Stupid, lat., dum, inskränkt.
Stupiditet, dumhet, slöhet, inskränkthet.
Styckjunkare, högsta
underofficersgraden vid artilleriet, motsvarande
fanjunkare.
Styrbord, högra sidan av ett fartyg,
då man står vänd mot fören.
Styx, gr. myt., flod i underjorden.
Stygisk, som har avseende på
underjorden.
Ståndare, hot., det manliga
befruktningsorganet — hanorganet — i en
blomma.
Suäviter in mödo, förtiter in rè, lat.,
milt i sättet, starkt i sak.
Sub, lat., under.
Subaltérn, lat., underordnad.
Subjékt, lat,, gram., den satsdel, varom
något utsäges; person i motsats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
