- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Första årgången. 1901 /
2

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Två olika slags frågesatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petersson?“ eller så: “Hvad heter han?“ Men det är icke sà
alldeles lätt att säga, hvari denna skillnad består, och det
har därför också visat sig vara synnerligen svårt att finna
lämpliga termer för dessa båda arter af fråga. Också råder
härutinnan ännu ingen enighet, och en auktoritet som Paul
anser för sin del, att alla hittills gjorda förslag äro mer eller
mindre förfelade; en mening som jag icke kan annat än
biträda.

Intetsägande och af upphofsmannen själf lämnade utan
motivering äro Heyses termer: 1) subjektiv eller formell,
2) objektiv eller materiell fråga. En klart uttryckt, om
också icke alldeles riktig, tanke ligger däremot till grund
för Feussners — af Paul såsom relativt goda betecknade —
termer: 1) satsfråga, 2) ordfråga eller som det hos vissa
författare mera filosofiskt heter: 1) omdömesfråga, 2)
begreppsfråga. Härmed vill man hafva sagdt, att i det förra
fallet hela omdömet (satsen), i det sednare fallet blott ett
moment däri ifrågasättes. Samma synpunkt har föranledt
Sweets indelning i 1) allmänna och 2) speciella frågesatser
liksom Mikkelsens i 1) helhets- och 2) enskildhetsfrågor.
Den uppfattning af förhållandet mellan de båda frågetyperna,
hvilka i de nu nämda terminologiska förslagen framträder,
innehåller nog en väsentlig sanning. Men icke har denna
genom de valda termerna blifvit synnerligen lyckligt uttryckt
eller motiverad. Ty med en viss rätt har Imme anmärkt,
att t. ex. i frågan Har pappa kommit i dag (med öfvertryck
i dag), icke hela satsen, utan blott en dess del
(tidsadverbialet) ifrågasättes; och dock hör tydligtvis denna fråga
närmare ihop med typ 1 (Har pappa kommit i dag? Heter
han Pettersson?)
än med typ 2 (När har pappa kommit? Hvad
heter han?)
, hvilket bl. a. framgår däraf, att densamma
liksom alla frågor af första typen måste besvaras med antingen
ja eller nej, under det att frågor af andra typen aldrig
kunna så besvaras.

Emellertid är — djupast sedt — denna Immes kritik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1901/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free