Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Två olika slags frågesatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af termen “satsfråga“ icke så riktig, som den vid första
påseende ser ut att vara. Det är nämligen att märka, att
det kritiserade åskådningssättet, strängt logiskt formuleradt,
borde uttryckas på följande sätt: 1) Den ena frågearten är
den, som ifrågasätter själfva kopulan i ett omdöme, alltså
berättigandet af subjektets och predikatets förknippning,
uttryckets karaktär af att vara en sats, omdömets
existensberättigande såsom sådant; i en matematisk formel uttryckt
a ≟ b, t. ex. Heter han Pettersson, som representerar den
strängt logiska formuleringen Hans-namn är? Pettersson.
2) Den andra frågearten är den, som söker finna det felande
predikatet i ett för öfrigt färdigbildadt omdöme, alltså röjer
okunnighet om beskaffenheten hos den ena af omdömets båda
delar, icke någon ovisshet om själfva omdömets berättigande
såsom sådant; i en matematisk formel uttryckt a = x, t. ex.
Hvad heter han, som representerar den strängt logiska
formuleringen Hans-namn är hvad. Om vi nu vidare besinna,
att i Immes exempel Har pappa kommit i dag det logiska
(eller om man så hällre vill: psykologiska) subjektet är
pappas ankomsttid, predikatet åter är denna dag, och att det
just är berättigandet af dessa båda föreställningars
förknippning som ifrågasättes: så finna vi, att det ifrågavarande
exemplet verkligen hör till den första frågearten och med
ganska god rätt kan kallas en omdömes- eller satsfråga i
motsats till den andra gruppen: glosfrågorna — ty så nödgas
man benämna dem, eftersom “ord-“ eller “begreppsfråga“
tydligtvis är ett alldeles för trångt begrepp, då ju frågan
ofta gäller icke ett “ord“, utan en ordfogning. Ganska
vilseledande äro däremot Sweets termer “allmänna“ och
“speciella“ frågor, ty t. ex. frågan Har pappa kommit i dag?
är onekligen mycket speciellare än frågan När har pappa
kommit?; och dock skall den förra kallas en allmän, den
senare en speciell fråga. Bättre äro då Mikkelsens termer,
hälst om de något omändras, så att de få heta ’totala’ och
’partiella’ frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
