Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Två olika slags frågesatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidoordnadt, slag af frågesatser uppföras af flere författare de
s. k. disjunktiva, af Imme (II, 41 ff.) kallade “Wahl- oder
Entscheidungsfragen“, af Sütterlin (s. 808) “bestimmte
Entscheidungsfragen“, af Sweet (I, 174 f.) benämda alternativa
frågor. Äfven här skiljer den sistnämde vidare emellan
allmänna och speciella frågor. Men hans allmänna
alternativa frågor äro ingenting annat än vanliga rogaitoner eller
kvestioner, blott affattade i en mera utförlig — hvad jag
kallar “abundant“ i motsättning mot “brakylogisk“ — form.
Ty exempelvis hans Är du färdig eller inte?[1] betyder i
sak ingenting annat än den mera kortfattade rogationen
Är du färdig?, eftersom hvarje proposition på bifall
förutsätter och i sig innebär en motsvarande proposition på
afslag. Likaså är t. ex. Har han studerat i Uppsala eller i
Lund eller vid ett annat universitet? blott en annan, mera
abundant formulering af den kvesitiva frågan: Vid hvilket
universitet har han studerat? (Är det fågel eller fisk eller hvad
för ett annat djur? är detsamma som Hvad är det för ett
djur? o. s. v.). Vanligen är denna abundanta formulering
tillkommen i det pedagogiska syftet att underlätta svaret
genom angifvande af de möjliga och särskildt de i första
hand sig erbjudande svarsalternativen.
Sak samma med Sweets speciella alternativa frågor.
I t. ex. Har han studerat i Uppsala eller i Lund? frågas
nämligen icke annat eller mera än i rogationen Har han
studerat i Uppsala? (eller Har han studerat i Lund?). Den
som får den sednare, mera brakylogiskt affattade frågan
besvarad, får ju veta precis detsamma som genom ett svar på
den förra, mera abundant formulerade. Ty den som vore i
stånd att fråga på förra sättet, utgingo tydligtvis från det
axiomet, att om mannen i fråga icke studerat i Uppsala, så
hade det varit i Lund; och denna sin visshet — ingalunda
någon sin ovisshet — ger han i förra fallet uttryck åt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
